Enligt siffror från Försäkringskassan har inte bara kostnaderna för flerbarnstillägget ökat dramatiskt under de senaste tio åren, en stor andel går dessutom till utlandsfödda.

Nyligen avslöjades att barnbidrag betalas ut till 10 000 barn som inte finns i Sverige. Föga förvånande, menar debattören Rebecca Weidmo Uvell som samtidigt konstaterar att det svenska välfärdssystemet har så många hål att det är svårt att se var man ens ska börja laga.

Hon har nu begärt ut siffror från försäkringskassan för att titta närmare på både barnbidraget och det omdebatterade flerbarnstillägget.

LÄS ÄVEN: Pensionsmyndighetens upptäckt: Invandrare får TVÅ pensioner SAMTIDIGT

2010 betalades drygt en miljard kronor ut i flerbarnstillägg och andelen invandrarfamiljer bland mottagarna låg då på 28,5 procent. Till 2020 har motsvarande summa stigit till nästan fyra miljarder kronor och andelen invandrare 40 procent.

När det gäller barnbidraget betalades närmare nio miljarder kronor ut 2010 varav 21,8 procent gick till utlandsfödda. 2020 låg dessa siffror på 30 miljarder kronor respektive 30,7 procent.

LÄS ÄVEN: 9,2 miljarder i efterlevandepension till barn sedan 2009 – ’ensamkommande’ stor del av mottagarna

Rebecca Weidmo Uvell anser att det är dags att prata om kvalificering till välfärden som bygger på inkomst och inte rättigheter som bygger på folkbokföring.

Det är inte rimligt att folk kan komma hit och casha in samtliga välfärdsförmåner på en gång utan att ha bidragit en enda arbetstimme med skatt till systemet och lever på andra år efter år efter år. 

Idag konsumeras som synes en allt högre andel av olika skatteförmåner i välfärdssystemet av just utlandsfödda. Det systemet håller inte längden, det kan vilken ekonom som helst se. Fler och fler som ska ta ut ur ett system som fylls på med människor som inte bidrar kommer krascha.

En relevant fråga fler och fler ställer sig när de ser att pengarna inte räcker till deras behov för att så många tar ut ur systemet men inte sätter in. Ett välfärdssamhälle bygger nämligen även på solidarisk finansiering och över livet, att man då och då ska få hjälp när livet krånglar men att man också har perioder där man är nettoinbetalare.