Claes Ling-Vannerus, är nationell samordnare på länsstyrelsen i Stockholm för frågor som rör ”EU/EES-medborgare som vistas tillfälligt i landet utan uppehållsrätt”, ofta även benämnda ”EU-migranter”. På vanlig svenska betyder det hitresta romska tiggare från Rumänien och Bulgarien. Ling-Vannerus har just återvänt från en studieresa i Rumänien och berättar i en intervju med GP om sina reflektioner.

I en avlagd rapport slår Ling-Vannerus fast att den schablonbild av diskriminering och utsatthet för romer i Rumänien som kolporterats av svenska medier inte stämmer särskilt väl med verkligheten. Han ifrågasätter också om den rätta boten på de problem som ändå finns är att svenskar lägger pengar i hitresta tiggares pappmuggar. När Ling-Vannerus själv skänker pengar är det inte till tiggare på gatan. säger han, utan till legitima insamlingsprojekt med auktoriserade 90-konton.

Välfungerande sociala skyddsnät
Ling-Vannerus konstaterar efter sitt besök i Rumänien att det finns sociala skyddsnät – a-kassa, socialbidrag, barnbidrag, bidrag till att värma upp sin bostad osv. Förr kunde det vara problem för romer att få bidrag därför att man inte fick vara nomadiserande utan måste ha en fast adress. Men så är det inte längre.

Reser iväg från barnen
Ling-Vannerus påtalar också det stora bekymmer det utgör för de rumänska myndigheterna att romska föräldrar lämnar sina barn vind för våg för att resa till Sverige och tigga. Det rör sig om tusentals barn som myndigheterna måste ta ansvar för.

Skapar problem på arbetsmarknaden
Vidare nämner Ling-Vannerus att den omfattande tiggarflykten till andra EU-länder skapar arbetsmarknadsrelaterade problem. I Rumänien finns en relativt stor andel så kallade enkla jobb som inte kräver någon särskild utbildning. Det är arbeten som de ofta lågutbildade romerna skulle kunna ta. I stället tvingas företagen nu importera arbetskraft från länder som Vietnam, Kina, Nepal och Filippinerna till dessa jobb.

Förlegade föreställningar i Sverige motverkar lösningar
Frågan varför så många romer söker sig utomlands för att tigga, i stället för att stanna och arbeta har Ling-Vannerus inget klart svar på. Han tror dock att en bidragande orsak kan vara tilldragningsfaktorer i Sverige och andra populära länder att tigga i som bottnar i att vi lever kvar i förlegade fördomsfulla föreställningar om hur eländiga förhållandena är för romer i deras egna som vi tror icke-fungerande länder.

Därför har vi här inställningen att vi måste hjälpa och lösa de rumänska och bulgariska romernas problem i Sverige. Bland annat ger många svenska kommuner socialbidrag till hitresta romer, utifrån egna tolkningar av Socialtjänstlagen.

Ingen entydig bild om diskriminering och rasism
Ling-Vannerus vittnar efter att själv ha förvissat sig om hur det ser ut i Rumänien att den bild vi underblåst av media skapat oss om romernas situation inte längre stämmer. Han vänder sig även mot den i Sverige populariserade och dominerande bilden av hur romer i Rumänien utsätts för diskriminering och rasism. Det finns romer som hävdar att det är så, men också många romer som menar att romer har alla möjligheter i dag och att diskriminering och rasism mest är ursäkter och bortförklaringar bland dem som saknar ambitioner.

Även svenska regeringen desinformerad
Redan för tre år sedan uppdagades den felaktiga bild av situationen för romer i Rumänien som svensk media velat förmedla och i det värvet lyckats så väl att även delar av regeringen vägletts av desinformation.

Vid en presskonferens i juni 2015 läste jämställdhetsminister Åsa Regnér upp information om att Rumänien för att komma till rätta med problemen bland den romska befolkningen fått ett strukturstöd på 31 miljarder euro, dvs cirka 300 miljarder svenska kronor.

Närvarande justitieminster Morgan Johansson avbröt och ville rätta Regnér i tron att hon läst fel, att det stod miljoner, inte miljarder. I stället var det en påtagligt häpen Johansson som fick finna sig i att bli tillrättavisad och erkänna att han inte haft en aning om hur det förhöll sig.