Nej, George Soros krossade inte Sveriges ekonomi

Delningar

KRÖNIKA  På Sverigevänliga sajter utmålas George Soros inte sällan som ”the big bad”, mannen som står bakom den globalistiska konspirationen mot nationalstaten. Inte minst sker detta på sajter med antisemitisk karaktär eftersom Soros är jude. En vanlig anklagelse som riktas mot honom är att han krossade den svenska kronan och raserade Sveriges ekonomi i början av 1990-talet. Soros är visserligen en farlig fanatisk mångkulturalist – men nej, han raserade inte Sveriges ekonomi.

För att förstå vad som hände på 1990-talet så måste man förstå att valutor, precis som allt annat, har ett pris som bestäms av tillgång och efterfrågan. Tillgången bestäms först och främst av riksbanken, som lånar ut pengar till bankerna. Högre ränta innebär att utlåningen blir mindre (vilket gör att det trycks mindre pengar = mindre tillgång) samtidigt som sparräntan går upp så att det blir lönsammare att växla in utländsk valuta till kronor och sätta in dom på ett svenskt bankkonto (alltså högre efterfrågan). Detta sammanlagt gör att priset på kronan går upp, vilket speglar sig i stärkta växelkurser. Räntesänkningar får motsatt effekt.

I början på 1990-talet så hade Sverige fortfarande en fast växelkurs. Detta betyder att Riksbanken (eller egentligen Riksdagen) satt ett pris som svenska kronan skulle ha, och detta pris skulle kronan ha oavsett det egentliga marknadsvärdet. Det finns såklart fördelar med en fast växelkurs, men en stor nackdel är att Riksbanken måste låsa sig till att föra en sån politik att den fasta växelkursen är åtminstone i närheten av den ”äkta” växelkursen. Om din fasta växelkurs är att din valuta ska vara värd lika mycket som den amerikanska dollarn, så får du inte ha högre inflation än USA – då kommer ju din valuta att bli mindre värd än den ”ska” vara. Nu hade Sverige inte just den växelkursen, men principen är densamma – Riksbanken förlorade manövreringsutrymme genom den fasta växelkursen.

På 1970-talet genomgick Sverige ett antal devalveringar vilket kulminerade i ”the big bang” devalveringen 1982 då kronans värdet sänktes med 16 % över en natt. Därefter slutade Sverige devalvera – men fortsatte trycka pengar och avreglera finansindustrin! Följden blev en bostadsbubbla, och att kronan i praktiken inte längre var värd det den enligt den officiella växelkursen var värd.

Detta leder oss till George Soros. Soros var en av de första som insåg vad det var Sverige höll på med. Han började därför satsa pengar på att Sveriges krona snart skulle komma att tappa i värde. Man kan spekulera i att en valuta kommer tappa i värde genom att – förenklat! – ta ut lån i valutan ifråga, omedelbart växla in i en annan valuta, och sedan när valutan man lånade i tappat i värde så växlar man tillbaka, betalar tillbaks lånet, och behåller mellanskillnaden.

När ett land har en fast växelkurs så måste landets centralbank ha reserver av det som man har en fast växelkurs till – om ens valuta exempelvis är definierad i guld, så måste centralbanken ha en guldreserv. I Sveriges fall hade kronan en fast växelkurs först gentemot en ”valutakorg” (en blandning av olika valutor) och sedan mot ”ecun”, ett genomsnitt av alla europeiska valutor. Riksbanken var kort sagt tvungna att ha en massa utländska valutor på lager, och om någon begärde att få växla in kronor så var de tvungna att låta dem göra det till den fasta växelkurs som man satt (kan man inte det, så finns ju inte den fasta växelkursen i praktiken).

När kronorna började strömma ur landet efter att allt fler investerare förstått att kronan var övervärderad, så svarade Riksbanken med att tömma sin reserv av utländska valutor och stödköpa kronor, samt höja räntorna (som högst till 500 %) för att öka kronans värde och på så vis skrämma bort spekulanterna och övertyga företagen om att kronan var en stabil valuta. Detta ledde dels till att bostadsbubblan som de låga räntorna orsakat sprack, och dels till att Sverige fick ett enormt budgetunderskott som senare skulle saneras med bland annat pensionspengar.

George Soros tjänade visserligen pengar på Riksbankens och regeringens katastrofala valutapolitik, men det var inte Soros fel att Sverige förde politiken som gjorde kronan övervärderad från början. Kreditavregleringen och de låga räntorna under 1980-talet gjorde så att utlåningen och penningmängden ökade, vilket innebar att kronans värde var tvunget att falla. Hade man justerat växelkursen gradvis under 1980-talet så hade man kunnat få till en ”mjuklandning”, men Socialdemokraterna insisterade på att devalveringen 1982 skulle vara den sista. Carl Bildts fanatiska EU-kramande ledde sedan till att Sverige under hans styre självmant förvärrade situationen genom att knyta kronan till Ecun, vilket gjorde att skillnaden mellan kronans värde på pappret och kronans faktiska marknadsvärde ökade.

Alla som läst ekonomi vet att det är omöjligt att hålla en valutas värde högre än marknadsvärdet i längden, och hade inte Soros och de andra spekulanterna ryckt in 1992 så hade kronan ändå kraschat inom några år när svenska företag inte kunnat få tag på utländsk valuta vilket gjort det omöjligt att göra affärer (valutareserverna räckte som sagt inte). Soros och de andra snabbade på den fasta växelkursens fall, men faktum är att om de inte gjort något skulle krisen blivit betydligt värre när den väl kom. I längden vill ingen äga en övervärderad valuta, precis som ingen vill äga en övervärderad aktie. ”What goes up must come down” – oavsett om det sker med hjälp av utländska spekulanter eller inte!

Det finns mycket legitim kritik mot George Soros. Att han skulle ha raserat Sveriges ekonomi är dock bara struntprat och det är idéer som denna som får den Sverigevänliga rörelsen att verka oseriös och spär på antisemitiska konspirationsteorier. Att förstöra Sverige och svensk ekonomi har vårt politiska etablissemang lyckats alldeles utmärkt med på egen hand både nu och i alla tider, och det är att underskatta etablissemangets inkompetens att tro att de någonsin skulle behöva hjälp av George Soros!

P.S.
Som en del av min doktorandforskning håller jag på med en undersökning om konsumentbeteende, hälsa och livskvalitet. Jag skulle uppskatta om så många som möjligt deltog. Det tar cirka 10 minuter och är självklart helt anonymt. Klicka här för att vara med.

Delningar

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.