Sveriges invånare ska räknas för att ta reda på hur många som faktiskt bor i landet. Det berättar finansminister Elisabeth Svantesson (M) och SD-ledaren Jimmie Åkesson vid en pressträff idag.

Att Sverige ska genomföra en folkräkning, den första sedan 1990, är något regeringen beslutat om. Men själva idén till den är något som Sverigedemokraterna drivit igenom i det så kallade Tidöavtalet.

– Till följd av ansvarslös migrations- och kravlös integrationspolitik i decennier, så har vi i hög grad tappat kontrollen över hur många som bor i vårt land och vilka som bor i vårt land, inleder Jimmie Åkesson pressträffen.

– Människor lever i Sverige illegalt, i parallella strukturer och inte minst i det som brukar kallas skuggsamhället. Det riskerar att ytterligare splittra och segregera samhället långsiktigt, fortsätter han.

75 miljoner extra

I budgeten för 2023 har Skatteverket, som har det främsta ansvaret för folkräkningen, fått 75 miljoner kronor extra för att kunna utöka antalet bosättningskontroller. I synnerhet görs detta i så kallade riskområden, oftast områden med en stor andel invandrare.

– Det är en viktig del i en folkräkning, menar Elisabeth Svantesson.

Finansministern säger att hon själv var med vid en bosättningskontroll i Helsingborg för några veckor sedan, och berättar om sin upplevelse:

– Det var en liten etta. Skatteverket hade identifierat att här är det nog något fel. Det var tre män skrivna i den lilla ettan, som inte hade någon koppling till varandra. Jag stod i bakgrunden, men det var väldigt tydligt att två av dem som var skrivna där inte var i Sverige och inte hade varit i Sverige på ett bra tag.

Samordningsnummer

Folkräkningen innebär inte att anställda på Skatteverket åker runt i Sverige och knackar på varje dörr för att kontrollera vilka som bor där. Istället handlar det om en rad åtgärder för att slå fast vilka som bor i landet.

Förutom fler bosättningskontroller ska rapporteringen till Skatteverket bli bättre när människor avvisas, utvisas eller får uppehållstillstånd återkallade.

Dessutom ska kontrollen av samordningsnummer förbättras, och regeringen överväger även att införa en särskild folkbokföringsdeklaration.

– Det ska kunna vara så att man behöver rapportera var man bor och var man är, så att Skatteverket har kontroll på detta, förklarar Svantesson.

Biometrisk data

Polismyndigheten får också en viktig roll i folkräkningen. Från september i år kommer myndigheten få utökade befogenheter att kontrollera personer med oklar identitet. Inte minst genom att samla in biometrisk data från personer de påträffar.

– Det handlar om att man kan vara skyldig att lämna både ansiktsbild och fingeravtryck. Det är inte generellt, utan det finns en lagstiftning kring detta som sätter ramen för det, säger finansministern.

Hon konstaterar också att dagens folkräkning sannolikt blir svårare än för 33 år sedan, trots att det idag finns fler tekniska hjälpmedel.

– Det är många fler som inte är folkbokförda på rätt ställe, eller är i Sverige fast man inte ska vara här, säger Elisabeth Svantesson.