Reduktionsplikten syftar till att successivt öka andelen förnybart innehåll i de drivmedel som säljs. Men att på detta sätt gå över till fossilfria drivmedel är något som ifrågasätts av forskare. En av dem är den industrielle ekologen Albin Källmén, som forskat på bland annat HVO.
– Det kommer aldrig att gå, säger han till Samnytt.
År 2018 infördes reduktionsplikten. Den innebär att andelen biodrivmedel i den bensin och diesel som säljs i Sverige ökas varje år.
Om åtta år, alltså 2030, ska hela 28 procent av bensinen och 66 procent av dieseln komma från förnybara råvaror. Åtminstone är det så planen ser ut.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
”Världens första fossilfria välfärdsland”
Regeringens uttalade mål är att Sverige ska bli ”världens första fossilfria välfärdsland”. Reduktionsplikten är ett av verktygen för att nå det målet, och när den infördes stod en bred politisk majoritet bakom idén.
Moderaterna har till och med begärt att den så kallade klimatomställningen snabbas på ytterligare.
– Vi vill skruva upp dagens reduktionsplikt med högre krav på inblandning av biodrivmedel, krävde exempelvis partiets miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz i riksdagen 2019, året efter att reduktionsplikten införts.
Det enda parti som varit kritiskt är Sverigedemokraterna. Vid en så kallad ”kontrollstation” förra sommaren, då riksdagen fattade beslut om och hur Sverige ska gå vidare med reduktionsplikten, var SD det enda parti som röstade nej.
Stigande dieselpriser
Reduktionsplikten har kritiserats för att bidra till stigande bränslepriser, inte minst på diesel som har den största procentuella iblandningen. De biodrivmedel som tillförs är nämligen dyrare än de fossila bränslena.
LÄS MER: Biobränslen orsaken till rusande dieselpriser
Boende på landsbygden, i synnerhet bönder, har länge varnat för att de inte klarar att betala högre dieselpriser. Under årets första månader har ett flertal bönder meddelat att de tvingas lägga ned. Stigande drivmedelspriser är en bidragande anledning till det.
LÄS MER: Skenande dieselpriser tvingar bonden Vanja att lägga ned
Försvarare av reduktionsplikten menar emellertid att de högre priserna hjälper till att rädda jorden undan en annalkande klimatkatastrof, och att det därför är värt att betala mer för bensin och diesel.
Slakteriavfall
Ett av de biodrivmedel som diskuterats mycket senaste åren heter HVO – Hydrerad Vegetabilisk Olja. Det är i huvudsak HVO som blandas i den diesel som säljs på tankstationerna. Diesel som säljs av ”Circle K” innehåller exempelvis mer än en tredjedel HVO.
Råvaran för tillverkning av HVO är olja av organiskt ursprung som i en kemisk process behandlats med vätgas, det vill säga hydrerats. Hydreringen bryter sönder och mättar de kolkedjor som fettkedjorna består av, vilket inte minst ger slutprodukten bättre förvaringsegenskaper.
Trots sitt namn är huvudingrediensen i den HVO som används i Sverige inte vegetabiliska oljor, utan slakteriavfall. Det mesta av råvaran importeras dessutom från utlandet.
Endast sju procent är enligt Energimyndighetens siffror för 2020 svensk råvara. Det är lika mycket som mängden HVO-råvara som importeras hela vägen från Australien.
Att fossila bränslen genom reduktionsplikten på detta sätt ersätts med råvaror som även de importeras är något som inte minst SD kritiserat.
”Vi kan inte täcka behovet”
En av dem som forskat på HVO och andra biodrivmedel är Hanna Karlsson-Potter vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Bland annat har hon och hennes kolleger undersökt om det går att framställa HVO från andra råvaror än de som används idag.
– Vi kom fram till att vi inte kan täcka behovet. Det blir en utmaning att täcka den diesel vi använder idag med de råvaror vi tittat på, säger hon till Samnytt.
Utmaningen är att hitta avfallsprodukter, främst från skogs- eller livsmedelsindustrin, som kan förädlas till fordonsbränslen.
– Det är självklart att vi kan odla raps. Men det finns en gräns för hur mycket sådant drivmedel man kan ha, och det är inte lika fördelaktigt ur ett klimatperspektiv, påpekar Hanna Karlsson-Potter.
Inte alltid så grön
En annan som forskat på HVO är Albin Källmén, industriell ekolog från Chalmers som tidigare jobbade på statliga IVL Svenska Miljöinstitutet AB. 2019 projektledde han framtagandet av en livscykelanalys (LCA) för HVO.
Rapporten är en av få studier på det viktigaste bränsle reduktionsplikten handlar om, och flera andra forskare hänvisar till den. Rapporten komplicerar bilden av de biodrivmedel politikerna vill ersätta dieseln med.
– Beroende på råvaran, så får de olika klimatpåverkan, förklarar Albin Källmén för Samnytt.
– Om HVO:n produceras på tallolja, som är en restprodukt från skogsindustrin, då får vi väldigt låga värden. Men om vi använder raps- eller palmolja, så får vi betydligt högre värden.
HVO framställd av rapsolja är exempelvis bara marginellt bättre ur klimatsynpunkt jämfört med vanlig diesel, konstaterar Källmén.
Vad är avfall?
En annan aspekt Källén belyser är att många utgår ifrån att HVO produceras av avfall – råvaror vars klimatpåverkan fram till dess de blir avfall man därför bortser ifrån. Ett exempel på det är tallolja, en restprodukt från skogsindsutrin. Det, menar han, är en sanning med modifikation.
– Om vi kan ta vara på avfall, så är ju det väldigt bra, säger Albin Källén men tillägger:
– Det är en viktig aspekt att ha med sig. Det är kanske lite starkt att kalla tallolja för avfall. Det är ändå en bra produkt som kan användas till ganska mycket.
”Ingen universallösning”
Albin Källén konstaterar att HVO inte är någon ”universallösning”. Bränsletypen minskar utsläppen av fossilt kol när den framställs av avfall som inte kan användas till något annat. Men om sådana avfallsråvaror saknas, så är klimateffekten mer tveksam.
– Något som är väldigt viktigt att ha med sig, det som är själva frågan för HVO egentligen, är att vissa typer av HVO kan ge väldigt låg klimatpåverkan. Det är mycket riktigt. Men de mängderna är ganska begränsade. Vi har inte stora volymer av det, säger han.
– Så om vi säger att vi ska byta ut all diesel mot HVO, så kommer det aldrig att gå. Så stora mängder finns inte, säger Albin Källén.
LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: Gretas aktivister kör förbjuden lastbil – mitt i miljözon
