Efter fem år av negativa räntor från Europeiska centralbanken kommer nu flera tyska banker införa minusränta för deras småsparare – från första euron. Det innebär att privatpersoner måste betala för att få ha pengarna på ett bankkonto.

Det rapporterar flera tidningar internationellt, bland annat danska Børsen och Bloomberg.

Flera banker ska sedan tidigare ha tagit betalt för för privatkunder men oftast endast på insättningar över 100 000 euro. Det håller nu på att ändras, där en utlånare i närheten av München planerar att införa en ränta på minus 0,5 procent på alla besparingar på vissa nya konton.

En annan bank i östra delen av landet har introducerat en liknande policy och en tredje överväger ännu högre minusränta.

Banker förbereder sig för en längre period av negativa räntor när Europas ekonomi väntas sakta in. Och i september månad sänkte ECB minusräntan ytterligare, från minus 0,4 procent till minus 0,5 procent, vilket gör det dyrare för bankerna att ha sina likvida medel parkerade där.

– Dammluckorna är öppna, sa Friedrich Heinemann, som leder avdelningen för företagsskatt och offentliga finanser vid forskningsinstitutet ZEW i Mannheim. Vi kommer snart se en kedjereaktion. Banker som inte följer med negativa räntor kommer översköljas av likviditet, fortsatte han.

Skadar anseendet

Tyska utlånare har länge undvikit att skicka de negativa räntorna vidare till privatkunder då de oroar sig att deras anseende och rykte tar skada i ett land där folk sparar mer av deras disponibla inkomst än i övriga Europa. Landets besparingsnivå var omkring 10 procent år 2017, nästan dubbelt jämfört med euro-området, enligt Deutsche Bank AG.

Normalt sett lägger utlånare bara sådana kostnader på stora företag och rika klienter, över ett visst tröskelvärde.

Volksbank Raiffeisenbank Fuerstenfeldbruck, en regional bank nära München, avfärdar oron och säger att de inför negativ ränta på 0,5 procent på nya klienter som öppnar ett populärt sparkonto.

– Den negativa räntan är satt av ECB och vi måste parkera den nya klientens pengar någonstans, sa banken i ett uttalande.

Signal att banken inte behöver mer insättningar

Kreissparkasse Stendal, i östra delen av landet, har en liknande policy för klienter som inte har andra relationer med banken. Avgiften tas ut för kunder som öppnar ett en form av sparkonto som tillåter obegränsade uttag, vilket är populärt bland tyska kunder. Existerande kunder är undantagna, för nu.

– För tillfället är negativa räntor troligen en signal till nya klienter att banken inte behöver mer insättningar, sa Isabel Schnabel, professor vid universitetet i Bonn, som nominerats av Tyskland att sitta i ECB:s styrelse. Jag antar att bankerna är mycket försiktiga med existerande kunder.

Oro för det kontantlösa samhället

I takt med att kontanterna allt mer försvinner som betalningsmedel, en process som gått långt i Sverige redan, oroas allt fler över konsekvenserna. Björn Eriksson, före detta polischef, är en av de som tagit striden för att behålla kontanter.

I dokumentären ”Kriget mot kontanterna” påpekar han faran med att kontanterna försvinner och bankerna därmed har all makt över medborgarnas ekonomi.

I dokumentären (25.57) säger Eriksson bland annat:

Om du antar att det inte finns kontanter och du har 100 000 och så får du ett kontobesked: du hade 100 000, numera har du bara 97 000 för vi har bestämt att det är minusränta och kostnaden för det här anser vi vara 3000 kronor. Den tar vi från dig.

Vad gör du då? Vad är din möjlighet att välja alternativ? Det finns inga kontanter. För annars hade det normala varit att ta ut kontanter gå den vägen.

Och det betyder att i ett sådant perspektiv som målas upp så är du lite i händerna på hur banker kommer att välja att bete sig, genom att de faktiskt har den möjligheten.

Hela dokumentären kan ses nedan:

Minusränta på svenska bankkonton

Även svenska bankkonton är i farozonen för minusränta. För någon månad sedan skrev bland annat SvD att ”sannolikheten för minusränta på svenska sparkonton minskat radikalt” men att risken ändå finns samt att det beror på svenska riksbankens agerande.

Samtidigt poängterar Di att svenska banker redan tar betalt av svenska privatkunder, bara det att de gör det på ”mer raffinerade sätt”.