I tider då inofficiella rättegångar och klanledare som medlar i konflikter samt skjutningar och sprängningar blivit allt vanligare utgör parallellsamhällena ett av flera allvarliga hot mot lokalsamhället. I en ny rapport från Försvarshögskolan, FHS, har ett antal forskare tittat närmare på hur samhället påverkas på lokal nivå när kriminella och skuggsamhällen styr.

– Det som gör det här till ett stort problem är att det undergräver rättssystemet och demokratin. Det kan på längre sikt bli systemhotande, säger Henrik Häggström, senioranalytiker vid Försvarshögskolan.

Utöver skjutningar och sprängningar utgör även de framväxande klansamhällena, som agerar på egen hand lokalt i de så kallade utsatta områdena, ett hot. Enligt Häggström har det där etablerats ”ett kriminellt ekosystem” som utnyttjar den lokala byråkratin.

Ersättning för staten
Problemen uppstår när kollektiva strukturer kolliderar med det svenska rättssystemet. Att ringa polisen då ett brott begås är inte normen i dessa områden, där finns i stället en egen rättsskipning. I rapporten kallar man klanen för en ersättning, eller förstadiet, till staten.

Enligt FHS präglas klansamhällen av en antingen helt frånvarande eller dysfunktionell stat, och i länder med en stat som har en låg legitimitet undviks de så långt det går och en tystnadskultur med en informell rättsordning uppstår. Dessa samhällen finns ofta i länder med en så kallad kollektivistisk struktur.

Vidare bedömer FHS att klansamhällena utsätter det statliga rättssystemet för ”allvarliga påfrestningar” med stor misstro mot polis och domstolar. Men våldet vittnar om att systemet inte funkar fullt ut och att en splittring sker i mötet mellan klan och stat.

Utom kontroll
För att komma åt klansamhällena måste staten vara tydligt närvarande och inte backa ”när den möter misstro eller motstånd”, bedömer man.

”Tidigare kunde klanledare ha lite koll på sina yngre ’odågor’. Det kan de inte längre. Ingen kan kontrollera dessa personer längre”, konstaterar chefsåklagare Lise Tamm i rapporten.

– Våldskapitalet växer, det faktum att skjutningar och sprängningar pågår i sådan intensitet gör att hoten mot allmänheten blir mer påtaglig lokalt. Det påverkar i högre utsträckning myndigheter och andra i samhället när man visar så tydligt att det finns ett våldskapital, säger Henrik Häggström, senioranalytiker på FHS.