En armenisk fyrabarnsfamilj får asyl. Detta eftersom de lämnat in tre av barnen till ett familjehem. Barnen anses ha ”större anknytning till Sverige” då de ”inte har något familjeliv tillsammans med sina biologiska föräldrar”. Samtidigt gör ”rätten till familjeliv” att föräldrarna som inte har något familjeliv med sina barn också får asyl. Migrationsverket betalar placeringskostnader för alla illegala barn i Sverige om de placerats under tiden de var asylsökande.
En armenisk familj som då hade två barn sökte asyl i Sverige i april 2014. Vi kan kalla pappan för ”A” och mamman för ”B”. Deras utvisningsbeslut vann laga kraft i juli 2015. Familjen valde att inte åka hem och utvisningsbeslutet preskriberades 2019. De sökte då asyl ännu en gång. Migrationsverket beslutade igen om utvisning och familjen överklagade till migrationsdomstol.
Om vad som ska ha hänt i hemlandet står det så här i Migrationsverks beslut från september 2020:
A och B:s bror Babken var medlemmar i HZK partiet i Armenien och vid en demonstration under år 2008 blev de arresterade. A släpptes fri. Efter att Babken hittats död blev familjen utsatta för hot från okända män om att familjen ska betala pengar som Babken var skyldig en parlamensledamot.
Då de inte betalade lika mycket pengar som utpressarna krävde ska familjen ha utsatts för kidnappningar och kidnappningshot. Familjens butik ska även ha bränts ned. Pappan i familjen menar också på att han kan tvingas vittna om demonstrationen 2008. Isåfall riskerar han att dödas av människor knutna till expresidenten.
Dessa anförda asylskäl behandlas bara i förbigående av migrationsdomstolen.
Barnen bor på familjehem
Efter att de kom till Sverige har familjen skaffat sig två barn till. De tre äldsta bor på familjehem varav ett barn, E, bott på ett annat familjehem än de övriga. I domen står skrivet:
Inledningsvis konstateras att svenska myndigheter har bedömt att föräldrarna A och B i dagsläget inte har förmåga att ta hand om de tre äldsta barnen. Ett sådant intyg väger enligt migrationsdomstolens mening tungt. Föräldrarnas psykiska ohälsa, framförallt vad gäller B, är välutredd och dokumenterad under flera års tid. De tre äldsta barnen har tidigare bott i flera olika boenden och E har varit separerad från syskonen. De bor nu tillsammans i ett mer långvarigt familjehem vilket utifrån vad som har framkommit i målet har påverkat deras hälsa och utveckling positivt.
Familjehemsplacering ger asyl
Som motivering till varför de fyra barnen ska få asyl skriver domstolen:
Samtliga barn får anses ha större anknytning till Sverige än till sitt hemland eftersom de har vistats här längre tid än i hemlandet respektive är födda här samt eftersom tre av barnen inte har något familjeliv tillsammans med sina biologiska föräldrar.
Mot denna bakgrund föreligger vid en sammantagen bedömning särskilt ömmande omständigheter att bevilja barnen uppehållstillstånd i Sverige.
Med hänvisning till ”rätten till familjeliv” får även föräldrarna och yngsta barnet i familjen uppehållstillstånd.
SD-nämndeman skiljaktig
Domen har målnummer UM 9785-20 och går att beställa från förvaltningsrätten i Stockholm. En anonymiserad version av domen går att ladda ner här.
LÄS ÄVEN: Åtta år i Sverige ger armenier asyl
Migrationsverket betalar för illegala på familjehem
Det framstår som om barnen i den aktuella familjen levt på familjehem samtidigt som de vistats illegalt i landet. Vi har därför kontaktat Migrationsverket för att ta reda på vilken instans som betalar för att barn som vistas illegalt i Sverige ska kunna bo på familjehem. Migrationsverket svarar att de betalar för familjehemsplaceringar av barn med ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut. Detta åtminstone om de placerats på familjehem redan under sin tid som asylsökande. Verket betalade under fjolåret 67 miljoner för placeringar barn som är eller har varit asylsökande:
Under 2020 betalades det ut drygt 67 miljoner kronor för barn placerade för vård i annat hem än barnets egna, oavsett var i asylprövningsprocessen som de befann sig. Vi har dock inte någon möjlighet att följa upp i vilka fall det avser just vård i familjehem kontra vård i tex HVB-hem, inte heller möjlighet att följa upp för vilken tid i barnets asylprövningsprocess som kostnaden avser, dvs efter ett sådant lagakraftvunnet beslut.
