Samhällsnytt har granskat statistik över uppehållstillstånd till anhöriga av arbetskraftsinvandrare under de senaste åren och funnit att deras antal ökar. Staten tar över försörjningsansvaret efter fyra år.

Sedan 2016 har antalet anhöriga till arbetskraftsinvandrare nästan fördubblats – från 8 629 år 2016 till 15 129 ifjol. Den största gruppen av arbetskraftsinvandrare som får arbetstillstånd i Sverige är den som inte har någon utbildning – däribland mellan 3,5 och 6 tusen bärplockare årligen.

Ifjol tog Sverige emot även 1 045 utländska kockar:

Och 1 141 köks- och restaurangbiträden – framförallt från Turkiet, Irak och Bangladesh:

Samt sammanlagt 734 utländska städare:

Alla dessa kategorier (förutom bärplockare som får ett tidsbegränsat arbetstillstånd och förväntas återvända efter säsongens slut) har rätt att ta med sig sina anhöriga. Siffrorna nedan från Migrationsverkets färska statistik visar att antalet för dessa växer med varje år från 2016:

De första fyra åren har staten endast ett begränsat försörjningsansvar för arbetskraftsinvandrarna och deras anhöriga. Efter fyra år i Sverige får de dock ett permanent uppehållstillstånd – och från och med då får de tillgång till välfärdens skyddsnät.

Lågkvalificerad arbetskraftsinvandring har tidigare kritiserats ett flertal gånger – inte minst då den anses utgöra ett hot mot välfärdsstaten samt öppna stora möjligheter för utnyttjande av migranter.

Enligt Migrationsverkets regler måste en arbetskraftsmigrant ha ett arbete i en omfattning som ger försörjning med över 13 tusen kronor i månaden, vilket kan anses vara lågt i ett internationellt perspektiv samt ge möjligheter till missbruk – när t ex migranterna själva betalar sina löner för att kunna inneha ett arbetstillstånd osv..

Trots den omfattande kritiken har den rödgröna regeringen inte vidtagit några steg för att stoppa missbruket.