Två vuxna och två barn i en georgisk familj sökte asyl som syrier i Sverige 2011. En son blev apatisk men familjen dömdes till utvisning. År 2013 sökte ett tredje barn i familjen asyl. Utvisningen av de övriga stoppades då. Detta tredje barn blev snabbt apatiskt och har två gånger fått tillfälliga uppehållstillstånd på grund av tillståndet. Mamman i familjen försörjer sig som personlig assistent åt dottern som också är apatisk. I september 2020 fick familjen till sist asyl på grund av barnens ”mycket långa vistelsetid i Sverige”
Fyra personer i en trebarnsfamilj sökte asyl i Sverige i mars 2011. En dotter i familjen sökte inte asyl vid det tillfället. De asylsökande fick ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut från migrationsdomstol första gången i januari 2012.
Äldste sonen blev apatisk
I februari 2012 krävde familjen att utvisningen skulle stoppas eftersom äldste sonen blivit apatisk och måste sondmatas. I juni 2012 beslutade Migrationsverket att den påstådda apatin skulle ignoreras och utvisningen genomföras.
Januari 2013 sökte det tredje barnet i familjen asyl. Då stoppade Migrationsverket tillfälligt utvisningen av de övriga fyra familjemedlemmarna tills hennes ärende var fullständigt avgjort. I januari 2014 beslutade Migrationsverket att även detta barn skulle utvisas. Flickan överklagade till såväl migrationsdomstol som till Migrationsöverdomstolen men utvisningsbeslutet stod fast och vann laga kraft.
Dottern blev apatisk
Flickan kom dock på att hon hamnat i ett hälsotillstånd som ”gränsade till apatiskt tillstånd” och krävde att utvisningen skulle stoppas. I december 2015 beslutade Migrationsverket att ignorera apatin och att utvisningen skulle genomföras.
Flickan avvaktade då fram till juli 2016 innan hon återigen krävde att utvisningen skulle stoppas eftersom hon nu drabbats av ett fullt utvecklat ”uppgivenhetssyndrom”. I december 2016 beslutade så Migrationsverket att bevilja flickan ett tretton månader långt uppehållstillstånd på grund av hennes apati.
När detta uppehållstillstånd gick ut i januari 2018 begärde flickan att hon skulle få förlängt uppehållstillstånd på grund av sitt uppgivenhetssyndrom. I april 2018 beslutade Migrationsverket att hon skulle få ytterligare 13 månaders uppehållstillstånd på grund av sitt uppgivenhetssyndrom.
Nya utvisningsbeslut
Efter att flickans tidigare utvisningsbeslut preskriberats sökte hon asyl på nytt. Resten av familjen sökte också uppehållstillstånd. I september 2020 beslutade Migrationsverket återigen att hela familjen skulle utvisas varefter de överklagade till migrationsdomstol. En kuriös detalj i Migrationsverkets överklagade beslut är att mamman i familjen anför som skäl för att få stanna i Sverige att hon jobbar som assistent åt sin apatiska dotter.
Lång vistelsetid ger till sist asyl
När det gäller yngste sonen i familjen så ger migrationsdomstolen honom asyl med följande motivering:
Omständigheterna är sammantaget sådana att det finns stora fördelar för D att få stanna i Sverige jämfört med att resa till Georgien eller Armenien. Genom sin i sammanhanget mycket långa vistelsetid i Sverige anser domstolen att han fått en sådan stark anpassning till landet att det i hans fall föreligger sådana särskilt ömmande omständigheter som avses i 5 kap. 6 § andra stycket utlänningslagen.
När det gäller dottern i familjen så får hon asyl på grund av den ”i sammanhanget långa vistelsetiden” i kombination med ”hennes hälsotilllstånd” som apatisk. Läkaren som skrev under intygen där det påstås att flickan är apatisk heter Stela Mitkova Dimitrova.
Föräldrarna får också asyl, detta på grund av principen om familjens enhet.
Domen har målnummer UM 38264-20 och kan beställas från migrationsdomstolen i Malmö. Du kan även ladda ner den i en anonymiserad version här
”Identitetsskapande ålder” ger asyl
Den äldste sonen som först agerade apatisk har numera hunnit fylla 19 år. I ett separat domslut, UM 38278-20, får även han asyl med motiveringen att han befinner sig i en ”identitetsskapande ålder” och att han har en lång vistelsetid i Sverige. Domstolen lägger till att hans ”rätt till privatliv får sammantaget anses väga tyngre än statens intresse av en reglerad invandring”.
LÄS ÄVEN: Socialstyrelsen smygrensar om apatiska barn efter avslöjad bluff
