Omar våldtog Emma – fick lägre påföljd än lagens minimistraff eftersom han förlorade sitt taxileg

Delningar

Den irakiske taxichauffören som våldtog Emma blev av med sitt taxileg på grund av brottet. Hovrätten ansåg att den omständigheten skulle räknas som en del av straffet och sänkte påföljden till under lagens minimistraff.

För våldtäkt är i brottsbalken stipulerat lägst två års fängelse. Den högsta påföljd som kan utdömas (om brottet inte rubriceras som grovt) är sex års fängelse. En majoritet av våldtäktsmännen döms dock inte till påföljder inom detta spann, utan till fängelsestraff som är lägre än minimipåföljden.

En undersökning som TV4 har gjort av våldtäktsmål de senaste fem åren visar att i hela 55 procent av domarna ligger påföljden under minimipåföljden två år. Och i 13 procent av domarna är påföljden lägre än ett års fängelse.

Våldtog Emma och filmade övergreppet
TV4 berättar om Emma som blev våldtagen av en taxichaufför som också filmade våldtäkten, något som senare gjorde det enkelt för åklagaren att bevisa brottet. I tingsrätten dömdes mannen – som Samhällsnytt genom efterforskningar identifierat som den 31-årige irakiske medborgaren Omar Wisam Jemeel Al-Habeeb – till minimipåföljden två års fängelse. Detta trots att våldtäkten varit våldsam och Emma fått fysiska skador med bestående ärr på kroppen.

Hovrättens straffmildring ”ett hån”
Åklagaren överklagade den milda påföljden och ville att den skulle skärpas. Hovrätten var dock av en annan mening. Eftersom Omar förlorat sin taxiförarlegitimation på grund av brottet ansåg den högre instansen att påföljden i stället skulle mildras ytterligare. Man drog av två månader på tingsrättens dom, till fängelse i 1 år och 10 månader.

Emma berättar för TV4 att hon tycker att redan tingsrättens dom var för låg och betraktar hovrättens sänkning till under minimipåföljden som ”ett hån”. Men så här ser det alltså ut i en majoritet av våldtäktsmålen. Detta trots att lagskärpningar på området gjordes 2013.

Letar skäl att mildra påföljden
Enligt advokat Johanna Björkman, som TV4 talat med, är en orsak till att det ser ut så här att domstolarna letar efter skäl att sänka påföljden, olika förmildrande omständigheter eller andra konsekvenser av att ha begått brottet som kan anses vara negativa för gärningspersonen och därför vägs in som en del av straffet.

Det andra problemet som Johanna Björkman identifierar är att domstolarna redan innan man börjar titta på förmildrande omständigheter lägger sig för lågt i straffskalan, ofta på minimipåföljden. Då blir resultatet att den slutliga påföljden hamnar lägre än vad som i brottsbalken anges som lägsta straff.

Sven-Erik Alhem: ”Domstolarna är väldigt fega”
TV4 har även talat med Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige och tidigare överåklagare. Han påpekar att den som utsätts för en våldtäkt ofta får psykiska trauman som vederbörande måste dras med i många år, ibland hela livet. Att gärningspersonen då får en så kort fängelsepåföljd ”kan kännas hårt” konstaterar Alhem.

Alhem konstaterar också att domstolarna i hans tycke ”är väldigt fega”, i synnerhet i våldtäktsmål genom att de ofta lägger sig mycket lågt i den tillgängliga straffskalan. Alhem beskriver att det pågår en ”kamp” mellan lagstiftaren, dvs riksdagen, och domstolarna.

”Kamp” mellan lagstiftaren och domstolarna
Lagstiftaren vill ofta vill skärpa straffen medan domstolarna gör vad de kan för att hålla straffen nere, bland annat genom att utdöma påföljder i den lägsta delen av straffskalan. Alhem menar att den effektivaste åtgärden om man vill komma till rätta med detta är att höja minimipåföljderna i stället för att, som ofta nu sker, höja maximistraffen som nästan ändå aldrig utdöms.

Både Björkman och Alhem anger som en annan framkomlig väg att Högsta domstolen tar upp fler våldtäktsmål och skapar prejudicerande domar som ligger högre i straffskalan som de lägre rättsinstanserna sedan måste förhålla sig till.

Slapp även utvisning
Eftersom TV4 inte tar upp våldtäktsmannens nationalitet, problematiseras i nyhetsinslaget inte det faktum att Omar inte dömdes till utvisning. Åklagaren hade yrkat på detta men yrkandet ogillades av Södertörns tingsrätt. Såvitt Samhällsnytt kan se togs frågan om utvisning inte upp i överklagandet till Svea hovrätt.

Omar har uppgett att han inte minns om han haft sex med Emma men om han har haft det var det enligt honom i så fall med samtycke. Han yrkade därför i båda instanserna på att bli helt frikänd.

Anhöriginvandrade till Sverige
Omar gifte sig i Jordanien med Raghida, som fick uppehållstillstånd i Sverige 2000 och blev svensk medborgare 2005. I juni 2012 invandrade Omar till Sverige på anknytning till sin hustru.

Enligt Samhällsnytts uppgifter var Omar och Raghida fortfarande gifta när våldtäkten begicks. Det är oklart om paret lever tillsammans eller om det kan ha varit fråga om ett så kallat skenäktenskap.

Delningar

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.