De i Österrike som vill skriva kommentarer på internet i framtiden kommer inte längre kunna göra det anonymt. Enligt ett nytt lagförslag kallat ”Noggrannhet och ansvar på nätet” ska användare tvingas uppge sitt för- och efternamn samt adress till de som handhar plattformen de vill kommentera på. Skulle myndigheter göra en utredning, för exempelvis förtal, blir operatören sedan skyldig att lämna ut uppgifterna.

Kommentarer kan fortfarande skrivas under pseudonym, sa mediaminister Gernot Blümel från partiet ÖVP, som leder regeringen, enligt der Standard.

Lagen planeras träda i kraft år 2020 och skulle gälla alla plattformar med fler än 100 000 användare, inkomster på mer än 500 000 euro årligen eller som erhåller statliga stöd på mer än 50 000 euro.

Hur plattformarna väljer att identifiera användarna är upp till dem, men sedan början av året är alla SIM-kort i Österrike registrerade med ett foto-ID, så tvåfaktorverifiering med ett telefonnummer skulle fungera.

E-handelsplattformar är undantagna liksom plattformar som inte tjänar pengar på deras innehåll eller reklam.

Många är kritiska
IT-advokaten Markus Dörfler kritiserade lagen med att ”i den riktiga världen krävs inte att man identifieras som en förebyggande åtgärd” och ser lagen som ett steg mot censur.

Han la också till att EU-domstolen slagit fast att ”generell och urskillningslöst behållande av data” inte är tillåtet samt att det är ett intrång i den personliga integriteten.

– Det finns en potential för ett gigantiskt övervakningsmaskineri för att bevaka politiska åsikter i Österrike, sa Nikolaus Forgó, jurist och professor i teknologi vid universitetet i Wien.

En annan IT-expert, Lukas Feiler från advokatfirman Baker McKenzie, tror att lagförslaget strider mot EU:s e-handelsdirektiv. Han berättade i en intervju att operatörer bara behöver lyda lagarna i det land där de är lokaliserade. På grund av det kan Österrike inte införa lagar som är striktare än de i operatörens ursprungsland.

Även flera partier i Österrike har kritiserat lagförslaget, bland annat Gröna partiet, SPÖ och NEOS tillsammans med flera organisationer inom digitala rättigheter.