➤ Sten Larnholt är specialistläkare i geriatrik (åldrandets sjukdomar) och f.d. överläkare i Göteborg. I en debattartikel i Göteborgs-Posten vänder han sig mot det demografiska kostnadshot som politikerna länge sålt in till väljarna – att svenskarna blir allt äldre, kostar alltmer skattepengar och att hög invandring krävs för att bekosta detta och för att ta hand om alla pensionärer. I själva verket är det de nyanlända migranterna som får utgiftssidan i kommunernas budgetar att skena, menar Larnholt.

Larnholt exemplifierar med sin egen kommun, Göteborg, där politikerna nu verbalt oroar sig över att äldreomsorgen ska bli en allt större kostnadspost i kommunbudgeten framöver. Det budskapet har man bl.a. fått draghjälp av SVT att kommunicera i ett inslag den 4/10. Larnholt vidgår att det troligen kommer att ske en viss kostnadsökning på äldreomsorgsområdet men kritiserar kommunpolitikerna för att sila mygg och svälja kameler, och att de gör detta av ovilja och feghet.

Enligt Larnholt är den stora kostnadsökningselefanten i rummet för kommunerna inte äldreomsorgen utan effekterna av den förda invandringspolitiken och det faktum att staten nu vältrar över en allt större andel av kostnaderna för denna politik på kommunerna. De tio miljarder i extrapengar som staten delat ut till kommunerna är en droppe i havet, menar Larnholt, i relation till vad det i verkligheten kommer att kosta att ordna med försörjningsstöd, skola, vård, omsorg och övriga välfärdstjänster för migranterna.

Detta kommer, enligt de beräkningar som Sveriges kommuner och landsting, SKL, har gjort och som Larnholt hänvisar till, att tvinga kommunerna att höja kommunalskatten med i genomsnitt 2 kronor. Det innebär konkret att en genomsnittlig pensionär får en skattehöjning på 400 kr i månaden. Pensionärerna måste alltså rädda invandrarna – den diametrala motsatsen till vad de politiker som försvarat Sveriges höga invandring hävdat.

Även svenska barnfamiljer kommer att få kliva in och bära en försvarlig del av kostnaderna för detta ’räddningspaket’. Cirka 17.000 kr mer om året blir den invandringsrelaterade merkostnaden, enligt Larnholts tolkning av SKL:s prognos, för en genomsnittlig barnfamilj.

För de kommuner som fungerat som de stora invandringspolitiska pilotprojekten kommer behovet av skattehöjningar bli mångdubbelt högre. I Göteborg och Malmö handlar det enligt Larnholt inte om några 2 kronor, utan om 6-7 kronor.

Det är oärligt, fegt, svekfullt och vilseledande att försöka få det att framstå som om det ökande antalet vård- och omsorgsbehövande äldre är orsaken till Göteborgs allt sämre ekonomi”, skriver Larnholt. Göteborg går varje år back med 2,5 miljarder kronor och Malmö med 4,5 miljarder, hål som fylls igen med hjälp av det kommunala skatteutjämningsbidraget. Dessa enorma underskott beror enligt Larnholt inte på att det svenska folket i genomsnitt blivit lite äldre, utan på en misslyckad och därför kostsam invandringspolitik vars kostnader staten vältrar över på kommunerna.

”När det blir svårt och känsliga men viktiga förhållanden behöver diskuteras gömmer man sig bakom klyschan ”man får inte ställa svaga grupper mot varandra” och så avslutas diskussionen, för detta får vi inte diskutera. Men varje medborgare med egen ekonomi, familjer och grupper måste dagligen göra prioriteringar för att få ekonomin att gå ihop. Det är ett stort svek och ett fult grepp mot de äldre göteborgarna att försöka skylla på att den ökande andelen äldre skulle vara huvudorsaken till Göteborgs allt sämre ekonomi.”

En särskild känga riktar Larnholt mot S, MP, V och Fi som vittjat äldreomsorgsbudgeten på över en miljard kronor, pengar som man stoppat in i andra budgethål, sannolikt uppkomna som en följd av ett stort mottagande av migranter. Larnholt påminner också om att Sveriges pensionärer är en stor väljargrupp och att de i valet nästa år vid valurnorna kommer att visa sitt missnöje med den hittills förda politiken. Larnholt, som nyligen själv gått i pension, är en av dem.