I Göteborg har det rödgröna styret beslutat att max 20 procent av boende i så kallade utsatta områden får gå på försörjningsstöd, det som tidigare hette socialbidrag. Syftet är att man vill motverka segregation och få en mer blandad stad.

1997 bildades Gårdstensbostäder med ambitionen att vända utvecklingen i Gårdsten. Drygt 20 år senare, 2019, blev området av med stämpeln särskilt utsatt område. Detta ska man ha åstadkommit genom att max 20 procent av hyresgästerna får gå på försörjningsstöd, vilket är något Göteborgs styre nu beslutat att utöka till att omfatta samtliga kommunala bostadsbolag avseende utsatta, särskilt utsatta och riskområden.

LÄS ÄVEN: Förstahandskontrakt till nyanlända som inte fixat egen bostad

Enligt kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S) är metoden en viktig del i arbetet med att motverka segregation.

– Om man på riktigt vill bryta segregationen måste man använda alla verktyg i verktygslådan. Försörjningskrav är ett verktyg. En del kan säkert ha åsikter om det, men i grund och botten handlar det om att Göteborg behöver bli en mer blandad stad, att vi behöver bo mer blandat, säger han till Göteborgs-Posten.

För dem som går på bidrag finns det många andra områden i Göteborg, menar han, och tillägger att de utsatta områdena har tagit ett ansvar i många år och nu räcker det.

SD ger tummen upp

Sedan tidigare har Sverigedemokraterna i Göteborg förordat Landskronamodellen där personer som inte kan försörja sig ska nekas hyresrätter inom allmännyttan. Det förslaget fick inget stöd från övriga partier. SD-kommunalrådet Jörgen Fogelklou ger ändå tummen upp för det rödgröna beslutet.

– Det är bra att de ser problemet. Det är nyktert. Jag ska inte säga att vi får rätt i allt, men det är inte första gången andra tittar på våra förslag. Verkligheten har väl kommit ikapp dem, säger han.

LÄS ÄVEN: Skjutningarna minskar värdet på bostäder