Regeringens skatt på plastpåsar som träder i kraft i maj har sågats rejält och ses av många som ett slag i luften för dess påstådda syfte – att värna miljön. Ett sätt att få in ännu mer pengar i skatt, menar man. Medan vissa har löst problemet genom att köpa egna påsar på annat håll, menar nu forskare att skatten dessutom kommer leda till att den totala mängden plast i stället kommer öka.

I januari uppmärksammade Samhällsnytt hur handeln rasar mot vad man ser som ytterligare en straffskatt.

– Tyvärr är förslaget symbolpolitik av sämsta sorten. Politikerna är inte ärliga om avsikten. Detta är inte en grön skatteväxling utan en jakt på skatteintäkter, sa Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Nu kommer kritik även från forskare mot skatten som är ett resultat av den så kallade januariöverenskommelsen mellan regeringen och dess stödpartier C och L.

– Man marknadsför det som någon form av miljöskatt. Och det är något man verkligen kan fundera på. Är det en miljöskatt? Är den effektivt utformad? Jag skulle säga nej på båda, säger Runar Brännlund, professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, till fPlus.

– Man kan även fundera på vad som egentligen är syftet? Ett av de största argumenten för skatten handlar om nedskräpning och att plast kan hamna i haven. Men den effekten är försumbar, det problemet har vi inte i Sverige, säger Runar Brännlund och fortsätter:

– Våra plastkassar hamnar inte i Stilla havet eller i Kina, de används som bärkassar och soppåsar. Sedan hamnar de i kraftvärmeverk och blir värme eller el. Dessutom är majoriteten av plastbärkassarna i Sverige gjorda av förnybara resurser.

EU-mål

Regeringen vill att skatten ska få Sverige att uppnå EU:s mål om att varje person förbrukar max 40 plastpåsar per år till 2025. Samtidigt har förbrukningen minskat men man inväntar inte siffrorna för 2019 som kommer i maj för att se hur utvecklingen fortlöper.

”Föga troligt”

Ett annat av regeringens mål är att man ska få in 2,1 miljarder kronor 2020 och 2,7 miljarder kronor till 2021 genom den nya skatten samtidigt som användningen av plastpåsar ska minska med 30 procent. Föga troligt, spår Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, som i stället tror att konsumenterna kommer vända sig till andra alternativ.

– Den här typen av politik riskerar att leda till att man minskar tilltron i den svenska miljöpolitiken och driver en ännu djupare klyfta mellan väljare och politiker.

– Det blir lite symbolpolitik över det hela, lägger Brännlund till.

När folk sedan i stället köper fler avfallspåsar på rulle kommer plasten i stället att öka, spår man.

Ytterligare kritik går ut på att skatten inte är differentierad, alltså inte gör skillnad på om en plastpåse har fossilt ursprung eller är gjord av förnybara källor.

KD:s ja förbryllar

Den nya skatten kommer innebära att en plastkasse kommer kosta 6–7 kronor i butikerna och samtidigt pekas kassar av papper eller bomull ut som de verkliga miljöbovarna.

Många upprördes över att även Kristdemokraterna röstade ja till skatten, ett beslut som endast kommenterats med ovanstående Twitterinlägg av partiets policyansvarige i KD:s partiledarstab.