Traditionellt ansåg svenskt rättsväsende att konflikter mellan personer som handlar om ord och åsikter framförallt ska lösas av dem själva – utan inblandning av polisapparaten. Att sådana brottsrubriceringar som förtal och förolämpning faller under så kallat enskilt åtal – där det inte är en åklagare utan den enskilde som driver åtalet och eventuella skadeståndsanspråk på sin egen bekostnad – är ett uttryck av denna princip.

På senare år har dock rättsväsendet börjat testa sig fram med ”ofredande genom internet” – när i princip samma brottsrubricering som omfattas av förtal eller förölämpning – nu drivs av hela statens rättsmaskineri som allmänt åtal. I vissa fall handlar det om medborgarjournalister som granskar en viss offentlig person och använder sina lagstadgade rättigheter för det  – som till exempel att begära ut offentliga handlingar och ställa frågor – som plötsligt blir under utredning för ”ofredande genom internet”. Även sådana utredningar samlas i så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper inom polisen.

Professor Bilyana Martinovski har blivit föremål för en sådan process när hon polisanmäldes av #jagärhär-aktivisten Kajsa Klein. Under processens gång blev Martinovski bland annat gripen på Arlanda och avtvingad ett DNA-prov vilket Samhällsnytt tidigare uppmärksammade i flera artiklar.

LÄS MER: Bilyana Martinovski har släppts: ”Polisen visiterade mig intimt och förnedrade mig”

En annan person som utreddes av Demokrati- och hatbrottsgruppen i polisregion Väst som höll i förundersökningen var medborgarjournalistkollektivet Granskning Sveriges profil Fabian Fjälling.

Han var dock allt annat än villig att samarbeta med utredningen. Efter den första kallelsen till förhör i maj 2019 gjorde han klart för polisutredaren Martina Lindberg att han kommer till förhör om hon antingen hotar med tvång eller om hon går med på att ersätta hans förlorade tid mot en faktura.

Den andra kallelsen till ett förhör den 17 juni 2019 såg han därför som ett accepterande av hans villkor – och när han väl dök upp i polishuset förklarade han för Lindberg att fakturan kommer att skickas till polismyndigheten enligt överenskommelse.

Till slut – av denna anledning eller annan – ställdes förhöret in.

Innan polisens förundersökning läggs ner eller går till åtal skyddas de åtgärder som polismyndigheten genomför i ett ärende av förundersökningssekretess. Det är en stark sekretess som ska säkerställa att ingen information från polisutredningar läcker ut till utomstående. Att bryta mot tystnadsplikt kan rendera ett fängesestraff på upp till ett år.

Enligt Fabian Fjälling befann sig endast utredaren Martina Lindberg samt en annan kollega från hatbrottsgruppen vid det inställda förhöret med honom. Men drygt en vecka efter besöket i polishuset publicerar det ökända trollet Lena Hansson följande status på sin Twitter:

Fjälling är övertygad om att det är polisens hatbrottsgrupp som läckte informationen till Hansson:

– Uppenbarligen så har Lena Hansson kontakt med personer inblandade i utredningen, som dessutom gett Hansson information, säger han till Samhällsnytt.

Enligt misstankarna fick Hansson sekretessbelagd information om den pågående utredningen från någon av utredarna på hatbrottsgruppen – och använde den omedelbart i sin opinionsbildning på Twitter.

Samhällsnytt har uppmärksammat Hansson i en granskande artikel förra veckan. Då kunde vi bland annat belägga att den 60-åriga kvinnan har nolltaxerat sedan 2006 – samtidigt som hon uppmanar att höja skatter för andra. Trots sin till synes knappa ekonomi bor hon i ett stort hus med havsutsikt i närheten av överklassresorten Marstrand. Här kan man se Samhällsnytts försök att intervjua Hansson i hennes hem:

LÄS MER: Här flyr trollet Lena Hansson Samhällsnytts frågor – ”FUCK YOU!!”

Vi har sedan måndagen sökt polisutredaren Martina Lindberg för att ställa frågor om hennes eventuella samröre med Lena Hansson. Vi ville även veta hur många konton på Twitter Lindberg styr.

Lindberg har dock gjort sig oanträffbar på telefon och svarade inte på våra sms. Samtidigt har hon blockerat Samhällsnytts reporter på Facebook i preventivt syfte.

Inte heller hennes chef Nina Jidetoft, en statsvetare som arbetar som enhetschef för Demokrati- och hatbrottsgruppen i Väst, var tillgänglig för kommentar. I en debattartikel i GP 2014 skrev hon att ”det är viktigt att slåss för demokratin”.

Emellertid utesluter Fabian Fjälling inte att han ska polisanmäla Demokrati- och hatbrottsgruppen i Väst för tjänstefel och brott mot tystnadsplikt.

Tyckte du att denna artikel var intressant?

Stötta då tidningen med en donation! Utan ert stöd kan vi inte fortsätta vårt arbete med att göra det som gammelmedia ignorerar.

Du kan  Swisha: 123 083 3350  Fylla i formuläret nedan , eller  klicka HÄR för övriga alternativ

Tack på förhand!