➤ DEBATT Ett vardagligt ingripande av en polispatrull i staden Minneapolis har lett till omfattande protester i USA, protester som även har spridit sig till resten av världen där i exempelvis Sverige stora folkmassor – trots Corona-tider – har samlats i både Stockholm och Göteborg.

Bakgrunden

Upprinnelsen till historien gör gällande att George Floyd, en 46 årig afroamerikan köper cigaretter i en butik på kvällen de 25 maj men betalar med en falsk 20-dollarsedel. Butiksbiträdet upptäcker att sedeln är falsk och ser att Floyd sitter i en bil utanför affären och går ut för att kräva tillbaka cigaretterna. Då Floyd vägrar lämna ifrån sig vad han har köpt ringer den anställda till polisen som är på plats efter några minuter.

Efter att poliserna har beordrat George Floyd att kliva ut ur bilen, handfängslas han och får sitta lutad mot en husvägg. Av någon anledning bestämmer sig poliserna för att frihetsberöva Floyd som uppmanas att sätta sig i polisbilens baksäte. Detta vägrar han göra då han påstår sig vara klaustrofobisk och slänger sig därefter ner raklång på gatan.

Det är nu som den för vållande till annans död misstänkte poliskonstapeln Derek Chauvin kommer in i bilden. Han sätter sig på George Floyd och trycker ner hans huvud genom att trycka sitt knä mot halsen på den gripne, ett grepp som tydligen lärs ut i polisutbildningen och används för att passivisera folk som gör våldsamt motstånd.

Under mer än åtta minuter pressar han sitt knä mot Floyds hals som flera gånger uppger att han har svårt att andas utan att polismannen lättar på trycket. Till slut blir Floyd medvetslös och slappnar därför av, för att senare avlida då polisen inte inser att han med fortsatt tryck på mannens hals är på väg att döda honom.

Hur f-n tänkte polismannen?

Det är nu man måste ställa sig frågan: Hur f-n tänkte den polismannen? Och hur tänkte hans kollegor, som lätt kunde ingripit och avbrutit det som höll på att ske? Då ingen redogörelse har hörts från de inblandade kan man bara spekulera om vad som motiverade detta övervåld.

Kanske tyckte polismännen att kan du prata och påstå att du inte får luft så kan du bevisligen andas då luft måste passera stämbanden för att ljud ska uppstå. Men då man måste varit medveten om att incidenten filmades är det ändå obegripligt att ingen avbröt vad som ändå framstod som uppenbart polisiärt övervåld.

Saken blir heller inte bättre av att Chauvin på ett närmast nonchalant sätt, med ena handen i byxfickan utan att ta hänsyn till den gripnes klagomål bara fortsätter att pressa på Floyds hals. Möjligen kan vittnesmål från butiksbiträdet om att Floyd var berusad och även en extremt storvuxen man gjort att Chauvin kände sig hotad och därför inte upphörde med polisgreppet.

En omständighet som Chauvin och hans kollegor inte kände till var att Floyd led av flera allvarliga hjärtfel och som enligt obduktion bidrog till att han inte överlevde den omilda behandlingen, något en fullt frisk person sannolikt skulle ha gjort.

Demonstrationer och kravaller

Hursomhelst har denna incident lett till demonstrationer och kravaller i flera amerikanska städer, som urartat med plundring av oskyldiga affärsinnehavares butiker, misshandel och även dödsfall. Huvudanledningen till protesterna påstås vara det vita majoritetssamhällets systematiska rasism mot oskyldiga svarta medborgare.

Då det skett liknande händelser de senaste åren har en protestorganisation bildats som kallar sig “Black Lives Matter” och det är denna rörelse som dragit igång flera demonstrationer i USA, vilka numera har spritt sig även till andra delar av världen, bland annat Sverige.

Inga belägg för rasistiskt motiv

Att det inte finns något bra försvar för Derek Chauvins sätt att vid det aktuella tillfället utöva sitt polisyrke, det är nog de flesta överens om. Inget i rapporteringen kring händelsen ger dock belägg för att Chauvins agerande skulle ha varit rasistiskt motiverat. Det narrativet driver opinionsbildare som Black Lives Matter endast utifrån att Floyd var svart och Chauvin vit. Men det var inte på grund av sin hudfärg som Floyd greps.

När det gäller George Floyds agerande måste man konstatera att denne återfallsförbrytare – med ett långt “rap sheet” som inkluderar bland annat pistolbeväpnat rån mot en gravid kvinna – vid tillfället ifråga gjorde tre fatala misstag: han körde bil berusad och drogpåtänd, han försökte prångla ut falska sedlar och han vägrade lyda polismans order.

Det senare har visat sig vara upprinnelsen till de flesta liknande dödsfall, där svarta misstänkta för brott – kanske därför att de, rätt eller fel, känner sig utsatta för “racial profiling” – vägrat lyda polismans order och då blivit föremål för övervåld av stressade och adrenalinstinna polismän. Då vapenlagarna i USA är helt annorlunda än i de flesta andra länder är varje ingripande mot en brottsling ett potentiellt dödshot mot poliserna på plats.

Vita dödas oftare av polisen

Rent statistiskt mördas poliser i mycket högre grad av brottslingar än tvärtom, oräknat de fall där polisen legitimt använt verkanseld, och av de olika etniciteter som finns i USA är visserligen svarta överrepresenterade i dödsskjutningar totalt sett när uppgörelser i den kriminella världen och annat räknas in – men vita dödas oftare av poliser, något som helt ignoreras av demonstranterna. Alla polismän som skjuter ihjäl någon är dessutom inte vita.

När det gäller brott mellan olika etniciteter i USA är det 10 gångar vanligare med “black on white violent crimes” än “white on black”. Men det absolut största problemet för Amerikas svarta befolkning är dock “black on black crimes” – 94 % av svarta dödsoffer dödas av andra svarta.

Det påstås också att svarta poliskonstaplar procentuellt sett tenderar att skjuta svarta misstänkta brottslingar i högre grad än vice versa men motsvarande gäller även för vita poliser som skjuter vita misstänkta i högre grad än svarta. En förklaring till detta kan vara den etniska majoritetsbefolkningen i områdena de patrullerar. Svarta poliser jobbar exempelvis oftare i afroamerikanska ghetton än i vita förorter och konfronteras därför oftast med svarta brottslingar.

Svarta överrepresenterade bland kriminella

Givetvis finns det säkert poliser som har rasistiska åsikter, men att hela poliskåren skulle ha en underliggande agenda att trakassera svarta oskyldiga medborgare för att sedan med berått mod döda eller fängsla dem är en illa underbyggd konspirationsteori som dessvärre fått fäste på många håll i samhället. Då svarta män mellan 15 och 35 år är oerhört överrepresenterade i brottsstatistiken är det kanske heller inte så förvånande att polismän – av ren överlevnadsinstinkt – har vissa förutfattade uppfattningar då man konfronteras med dessa unga män.

Demonstrationerna som ska få vita människor att förstå de svartas utsatthet och även skämmas för sin förment inneboende rasism och ”white privilege” är att likna vid utpressning. Att tvinga majoritetssamhället till eftergifter och ned på knä med hot, våld, bränder och plundringar är rena maffiametoder.

Dubbla budskap

Identitetspolitiska organisationer som Black Lives Matter kommunicerar samtidigt dubbla budskap: man kräver att vita ska förstå och sätta sig in i svarta människors påstått diskriminerade och förtryckta tillvaro samtidigt som man hävdar att en vit människa, på grund av sin hudfärg, aldrig kan leva sig in i och förstå en människa med svart eller brunt skinn.

Ett annat dubbelt budskap hittar man hos kvinnor som deltagit i demonstrationerna bärande på plakat med parollen: “Silence is violence” som antyder att personer som håller tyst är på rasisternas sida. Alldeles nyss var emellertid uppfattningen hos den vänsterfeministiska delen av den så kallade woke-rörelsen att tystnad definitivt inte ska förväxlas med samtycke i sexuella sammanhang.

I vänsterorienterat identitetspolitiska kretsar anses annars ord också vara våldshandlingar som skadar. Man måste därför skydda känsliga och lättkränkta från dessa farliga ord genom att upprätta så kallade “safe havens”. Ibland kan det vara svårt att hänga med i den postmoderna logikens tvära kast: ena dagen är ord våld, nästa dag är tystnad våld.

Frånvarande fäder största problemet

Många samhällsvetare – både svarta och vita sådana – hävdar att det stora problemet är avsaknaden av närvarande fäder i svarta familjer. Över 70 procent av barnen växer upp med en ensamstående mamma. Männen behövs inte, välfärdssamhället har ersatt dem som familjeförsörjare. Både flickor och pojkar får en skev bild av det motsatta könet som går i arv i generationer med mycket lite hopp om en förbättring.

Om man ska försöka säga något gott om rörelser som BLM så kan man framhålla att antalet dödsskjutningar begångna av poliser har minskat årligen sedan organisationen bildades. Om det bara är en korrelation eller också finns någon kausalitet i detta är samtidigt oklart. Att fler personer mött en våldsam död under protesterna mot polisvåldet mot George Floyd än vid det polisingripande som man protesterar mot stämmer också till eftertanke.

Håkan Johansson