Runt om i hela världen har statsledare påbörjat den så kallade gröna omställningen där utsläppen ska reduceras kraftigt eller elimineras helt. Investerare har satsat stora summor. Men har någon kollat lagerhållningen – finns det material och insatsfaktorer som behövs för att bygga ett koldioxidsnålt samhälle? Nej, svarar den norske gruvchefen Øystein Rushfeldt.

I fjol fick Rystad Energy i uppdrag av arbetsgivarorganisationen Norsk olje og gass att utreda vilka metaller som är avgörande för en grön omställning. Rystad Energy pekar ut tre råvaror som helt avgörande – koppar är det överlägset viktigaste ämnet följt av kobolt och zink.

Under det senaste året har priset på koppar stigit från 5,15 dollar per ton i maj 2020 till 10,50 dollar per ton i dag. Det råder alltså stor efterfrågan på koppar i världen. På börsen skjuter aktiekursen på kopparproducenterna i höjden. Analytiker spår en fortsatt uppgång på 20-30 procent under det kommande året.

Men det som är goda nyheter för råvaruproducenterna kan vara dåliga nyheter för samhället i stort, påpekar Øystein Rushfeldt, vd för gruvbolaget Nussir. Utvecklingen av sol- och vindkraft kräver 4-5 gånger så mycket koppar som utveckling av konventionell energiförsörjning.

En tumregel säger att konventionell kraftutveckling kräver ett ton koppar per installerat megawatt, medan vind- och solklart kräver 4-6 ton per megawatt. Orsaken är att produktionen ofta är utspritt över ett stort område. På det sättet kan man beräkna hur mycket koppar man behöver för att komma till en situation där förnybara källor står för 50 procent av världens kraftproduktion.

– Den beräkningen går bara inte ihop, säger Rushfeldt till Finansavisen.

Slukar hela världens kopparproduktion

Att bygga de allra största vindkraftverken kräver omkring 30 000 kilo koppar. För 100 sådana krävs alltså 3 000 ton koppar. Och det är här elbilarna kommer in i bilden. Enligt Rushfeldt går det normalt åt 20 kilo koppar för att producera en vanlig bil. En stor elbil, som en Tesla, kräver över 80 kilo koppar – fyra gånger så mycket.

– Låt oss säga att vi tror på ett scenario 10-20 år fram i tiden där nästan alla bilar som säljs varje år är elektriska. Till exempel 90 procent. 65 miljoner fordon om året. Bara det kräver nästan all kopparproduktion i världen.

Högre priser att vänta

I ett sådant läge finns alltså ingen mer koppar till att bygga annat som elektronik, kopparfasader på byggnader eller tåglinjer. Detta kommer oundvikligen att leda till avsevärt högre priser på elbilar, spår Rushfeldt. Världens gruvor går redan på full fart och att starta en ny koppargruva tar upp till 20 år. Detta innebär att det kan ta omkring ett halvt århundrade att fördubbla produktionen.

– Stora delar av samhället tror att vi bara kan anta en omställning till förnybar energi. Det verkar som att politikerna tror att vindkraft och elbilar är något du bara kan beställa i butiken, som hyllvara. Men det krävs insatsfaktorer för att få till omställningen.

I bilbranschen råder hårda tider. Priserna på koppar, stål och aluminium stiger alla samtidigt. Enligt JPMorgan Chase & Co har kostnaderna på råvaror för bilproducenterna stigit med 83 procent i år. Dessa kostnader utgör normalt tio procent av kostnaden på en bil.