Enligt ett kompletterande budgetunderlag är läget i försvarets ekonomi ansträngt. Vid sidan av ökade kostnader för ubåtar och stridsflyg är skälet att prisökningar urholkar anslagen med tio miljarder.

Det kompletterande budgetunderlaget skickades till regeringen i måndags, men redan i det ordinarie underlaget för 2022 i februari påpekade överbefälhavare Micael Bydén att anslagsomräkningen grundad på försvarsprisindex inte motsvarar den faktiska prisutvecklingen.

I det nya underlaget framgår att 0,97–0,98 procent av prisökningarna kompenseras när prisnivån 2021 överförs till 2022 års nivå, vilket får konsekvensen att anslagen urholkas med 813 miljoner – något som kommer fortsätta under en längre tid.

”Sammantaget bedöms omräkningen till prisläge 2022 innebära en minskning med cirka 800 miljoner per år under hela planeringsperioden 2022–2033, det vill säga totalt cirka tio miljarder”, skriver ÖB.

En som ser med oro på det kompletterande budgetunderlaget är KD:s försvarstalesperson Mikael Oscarsson.

– Försvarsmakten pekar särskilt på problem med förseningar och fördyringar i flygvapnet och marinen. Det kommer nära inpå försvarsbeslutet och då kommer man tillbaka till frågan om det här verkligen är något som dyker upp nu eller om det i själva verket varit känt av försvarsministern under lång tid, säger Oscarsson till SvD.

Många osäkerhetsfaktorer

I underlaget står också att för marinen finns en ”osäkerhet” av leveranstakten och att arbetet med ”kompensatoriska åtgärder för att säkerställa operativ förmåga” fortsätter. För flyget kommer avsatta reserver att användas i närtid.