SciLifeLab på Karolinska Institutet

Privat forskarinitiativ bakom ökningen av coronatesterna i Sverige

481 Shares

Antalet genomförda coronatester ökar kraftigt i Sverige – inte minst efter att region Stockholm har infört gratis allmän testning för pågående infektion av Covid-19. Men bakom ökningen ligger inte regeringens ansträngningar – utan ett forskarinitiativ finansiellt uppbackat av Wallenbergs stiftelse. Labbet som kostade drygt 60 miljoner kronor har stått klart sedan april, men börjar utnyttjas fullt ut först nu.

Antalet genomförda coronatester har blivit en het politisk fråga med negativa jämförelser med grannländerna – där Sverige ständigt halkat efter i antalet genomförda tester. Fram till mitten av juni kunde inte ens personer med tydliga symptom för smittan bli testade för Covid-19. De så kallade PCR-testerna som visar en pågående sjukdom (inte att förväxla med antikroppstester som ska visa en genomgången infektion – anm.) reserverades framförallt för patienter som redan är så dåliga att de behöver vårdas på sjukhus.

Efter mycket rabalder har den hårdast drabbade regionen, Stockholm, slutligen kommit igång med storskalig testning av befolkningen för corona förra veckan. Appen Alltid öppet kraschade i samband med lanseringen vilket visar det stora behovet som finns. Under de närmaste dagarna kommer statistiken troligen att visa att Sverige äntligen närmar sig det officiellt uttalade målet om 100 tusen tester per vecka – vilket kan framställas av regeringen som en stor succé.

Samhällsnytt kan dock berätta att det är ett privat initiativ som ligger bakom testökningen. Redan i mars satsade Knut och Alice Wallenbergs stiftelse sammanlagt drygt 130 miljoner kronor på att bygga upp svensk kapacitet för coronatestning med hjälp av flera engagerade forskare. Innan några tillstånd var på plats flög man ett helt labb från Kina till Sverige med ett chartrat flyg – annars var risken att Sverige återigen skulle hamna efter i den globala jakten efter testutrustning.

Enligt SvD var det i mångt och mycket personliga kontakter hos forskare involverade i projektet som möjliggjorde satsningen. Labbet stod klart redan i slutet av april – vilket är en rekordkort tid – med en kapacitet på 35 tusen tester per vecka. Det skulle dock dröja en och en halv månad innan det började utnyttjas fullt ut. Lars Engstrand, professor inom mikrobiologi hos Karolinska institutet som leder arbetet med labbet, är försiktigt kritisk till fördröjningen:

– Hela den strategi som vi har haft har ju varit att vara återhållsamma med tester – vilket man kan tycka är lite annorlunda. Men nu har det hänt och nu testar vi i större skala.

Han menar att det var den logistiska delen – hur testerna ska levereras och administreras som orsakade dröjsmålet.

SciLifeLab befinner sig organisatoriskt inom Karolinska institutet och har kontrakterats av flera regioner för att genomföra testerna. Den största beställaren är Region Stockholm. Engstrand jämför det med en ”flodvåg” när Stockholm satte igång med en storskalig testning av befolkningen förra veckan. Något vinstintresse finns inte eftersom Karolinska institutet är en statlig myndighet. Därför fakturerar labbet regionerna ett självkostnadspris – 250 kronor per test som kan jämföras med 1200-2000 kronor hos privata företag.

Labbet kan analysera så många tester tack vare en metod som användes tidigt i Kina – och sedan i flera andra länder, däribland Tyskland. Metoden går ut på att provmaterial från tio rör blandas ihop och analyseras tillsammans. Om resultatet är negativt – vilket de flesta testerna är – då kan man stryka tio personer ur listan. Om testet ger ett positivt utslag då analyseras proverna var för sig för att hitta den som är sjuk.

Men denna metod menar Engstrand att man skulle kunna testa befolkningen i de kluster där smittan sprids:

– Det har ju visat sig att viruset sprids framförallt i kluster. Vi skulle kunna åka till Gällivare nu till exempel och testa hela befolkningen där för att se hur smittan sprids.

Han beklagar sig dock över att det mesta av tiden går åt till rutinmässig testning vilket egentligen är sjukvårdens uppgift – istället för forskning. Men en del forskning bedrivs ändå – till exempel inriktade man sig på långtidssjuka i Covid-19 för att se hur länge viruset egentligen stannar i dessa patienter och om de symptom de uppvisar är ett tecken på en aktiv smitta eller en reaktion av immunsystemet. Preliminära resultat av denna undersökning blir klara i slutet av sommaren.

Skulle Sverige kunna testa så många som det görs idag utan ert labb?

– Jag vet inte hur många tester som görs idag, men det är klart att vi kör väldigt många här med vår kapacitet. Det skulle nog bli svårt att komma upp i den kapacitet som regeringen vill ha (utan vårt labb).

Coronatestningen har blivit en infekterad politisk fråga. Hur ser du på att den ökade testningen kan komma att utnyttjas av regeringen politiskt?

– Vi ville bara göra en samhällsinsats. Det var vi forskare som tog initiativet när de behövde hjälp på sjukhus. Vi ville inte lägga oss i politiken, men det är klart att vi tycker att man ska testa mer. Det viktiga är att testa bredare nu och försöka inrikta oss på de pågående utbrotten och försöka stoppa dem. Att regeringen vill komma upp i 100 tusen tester per vecka förstår jag inte riktigt. Det handlar inte om hur många tester som görs utan om att göra rätt tester – där de behövs för att stoppa smittan.

481 Shares
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.