Under två decennier har Tyskland satsat enorma resurser på sol- och vindkraft i hopp om att lämna både fossila bränslen och kärnkraft bakom sig. Resultatet blev det motsatta: ett växande beroende av fossil energi och beslutet att bygga 26 nya gaskraftverk. Hur kunde en politik som skulle rädda klimatet i stället bana väg för ökad fossil förbränning? Den frågan ställer professorn i kärnfysik Jan Blomgren
I många år har Tyskland velat visa vägen mot en fossilfri framtid. Först var målet att bli av med kol, gas och olja i elproduktionen, och därefter att fasa ut kärnkraften. Men när regeringen nyligen presenterade ett program för 26 nya gaseldade kraftverk blev frågan oundviklig: Hur kan ett land som satsat så hårt på förnybar energi landa i ett beslut som så uppenbart går i motsatt riktning?
Som Jan Blomgren uttrycker det i en opinionsartikel i Epoch Times: ”Ambitioner är en sak – verkligheten en annan.” Och verkligheten har visat sig bestå av en rad mekanismer som politiken enligt professorn i kärnfysik sällan talar högt om.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
En förutsägbar kedjereaktion
När Tyskland riktade hela sitt fokus mot väderberoende energikällor inleddes en process som Blomgren menar gått att rita upp i förväg: Stora mängder skattemedel pumpades in för att bygga ut sol- och vindkraft. Den massiva utbyggnaden skapade perioder av överproduktion. Överutbudet pressade elpriserna – ibland ned mot noll. Därmed blev det svårt för planerbara kraftslag som kärnkraft, vattenkraft och fossilkraft att gå runt ekonomiskt. Dessa anläggningar lades successivt ned. När de väl var borta stod landet utan en tillräckligt stabil elproduktion.
LÄS ÄVEN: Landets politiker utbildas i vindkraft – vindkraftsindustrins egen PR-byrå leder kursen
Det som enligt professorn i kärnfysik ofta glöms bort i politiska tal är något mycket enkelt: att elnätet måste ha tillgång till planerbar kraft dygnet runt. Sol och vind kan bidra, men de kan inte ensamma upprätthålla den balans som krävs för att hålla systemet stabilt. Flera europeiska länder tvingas nu i efterhand inse vad man borde kunnat förutse.
När verkligheten tränger sig på
När marknaden blivit instabil, priserna höga och risken för elavbrott ökat fanns ingen politiker beredd att meddela väljarna att den egna strategin lett fel, skriver Blomgren. I stället följde en ny vändning: man tvingades snabbt besluta om ny planerbar kraft. Och den kraft som går att bygga snabbt är – och förblir – fossilbaserad.
Det är därför Tyskland nu planerar gaskraftverk vars sammanlagda effekt nära nog matchar de nedlagda kärnkraftverken. Den politiskt kommunicerade idén om att kärnkraften skulle ersättas av sol och vind har alltså i praktiken ersatts av fossil gas.
Ironiskt nog har fossilbranschen hela tiden förstått vart utvecklingen skulle leda. Blomgren berättar att på Bryssels flygplats möts resenärer av reklamskyltar där gasbolag stolt slår fast att “gas är den perfekta partnern till grön energi”.
Fossilbranschens tysta triumf
Bolagen bakom kol-, olje- och gasproduktion har inte protesterat när deras anläggningar lagts ned. De har snarare väntat, menar professorn i kärnfysik. Med vindkraftverk på sina årsrapporter och politiskt stöd för olika biobränsleprojekt har de kunnat luta sig tillbaka tills behovet av ny planerbar kraft blivit akut.
Samtidigt har politiken enligt Blomgren försökt rädda bilden av den ”gröna omställningen” genom att lyfta fram lösningar som koldioxidinfångning och vätgas, även där tillämpningarna varit svaga. Allt för att inte behöva erkänna det Blomgren beskriver som att man ”hoppat i galen tunna”.
Motståndet till kärnkraft fossilbranschens bästa vän
Det finns två större länder som faktiskt lyckats fasa ut fossil elproduktion skriver Blomgren: Sverige och Frankrike. Båda gjorde det genom storskalig utbyggnad av kärnkraft, det enda storskaliga fossilfria kraftslag som fungerar oberoende av väder.
Blomgren citerar ett påpekande från Agneta Rising på World Nuclear Association som talande: ”Om man motarbetar kärnkraft betyder det i praktiken att man hjälper fossil kraft.” I den meningen ligger enligt professorn i kärnfysik hela kärnan i den tyska energipolitikens misslyckande – och också en varning till andra länder som vill gå samma väg.
LÄS ÄVEN: Myndighet: Rysk propaganda att vindkraft är opålitligt
