Enligt Lars Oxelheim, professor vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), beror styrkan som kronan nu uppvisar på att de så kallade remitteringarna, alltså de pengar som ”invandrade svenskar” sänder till anhöriga utomlands, tillfälligt upphört eller åtminstone kraftigt minskat i storlek på grund av coronapandemin. Han menar dessutom att summorna som skickas utomlands är tio gånger högre än vad som redovisas.

I en debattartikel i SvD skriver Oxelheim att de senaste årens massinvandring har gjort att remitteringarna vuxit i betydelse och sätter betydande press på den svenska kronan.

LÄS ÄVEN: Svenska kronans utförsbacke beror inte på externa faktorer

Invandrare skickar allt mer pengar till sina hemländer. Globalt sett har storleken på remitteringarna passerat traditionella hjälpprogram med råge, skriver Oxelheim. Dock framkommer inte detta i statistiken.

Den senast tillgängliga sammanställningen från Världsbanken av de globala utflödena är från 2018. Den visar att migranter i Sverige sänder belopp motsvarande 0,4 procent av bruttonationalprodukten. I Finland sänder invandrare hem motsvarande del av BNP medan i Danmark och Norge sänder de dubbelt så stor del av BNP till sina hemländer. Med tanke på Sveriges avsevärt högre invandring än grannländerna borde vi förvänta oss en mycket högre siffra för Sverige, skriver Oxelheim.

Den officiella siffran stämmer inte

Anledningen till att den officiella siffran är förhållandevis låg beror enligt Statistiska Centralbyrån på att de som tar sig till Sverige även kan bjuda hit sina anhöriga, till skillnad från migranter till andra länder. ”Slutsatsen är sålunda att det för migranter i Sverige skulle finnas få anhöriga kvar att sända pengar till”, skriver Oxelheim.

LÄS ÄVEN: Fritt fall för svenska kronan – ”liknar det man ser i länder där en statskupp ägt rum”

Enligt Oxelheim stämmer inte den officiella siffran. Han menar att den totala summan för remitteringarna från Sverige är mer än tio gånger högre än den redovisade.

Anledningen till felredovisningen är, menar Oxelheim, att statistiken baseras på ett begränsat antal banker och betalningstjänstleverantörer. Studier visar nämligen att cirka 70 procent av de transaktioner migranter gör till utlandet är informella transaktioner. Det betyder att pengarna aldrig passerar traditionella banker eller andra betalningstjänstleverantörer och därmed aldrig heller registreras. Samtidigt är summorna som går genom det traditionella systemet ofta så små att de passerar obemärkt.

Oxelheim skriver att migranternas remitteringsmönster visar att de försöker undvika transaktionskostnader samt hyser låg tillit till det svenska systemet.

Kronan är svagare än den framstår

Anledningen till att den svenska valutan klarat sig förhållandevis väl genom coronapandemin beror alltså enligt Oxelheim på att statistiken är missvisande. Om Oxelheims uppskattning om remitteringarnas storlek stämmer utgör de hela fyra procent av Sveriges BNP, vilket rätt redovisat skulle försvaga kronan.

LÄS ÄVEN: Fortsatt kronras – lägsta kursen mot dollarn på 17 år

Under 2019 och fram till slutet av 2020 väntas minst 100 000 anhöriginvandrare beviljas uppehållstillstånd, vilket motsvarar en hel procent av Sveriges befolkning.