Många högskoleutbildningar leder till jobb som inte behövs. Samtidigt skriker näringslivet efter yrkesutbildade. Obalansen är förödande för tillväxten i Sverige. Det menar ekonomiprofessorn Mats Alvesson.

Med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut borde praktiska utbildningar vara det naturliga valet för de flesta, anser Mats Alvesson, professor i organisationsteori vid Lunds universitet. Yrkesutbildningar leder till jobb och livslönen för de som börjar arbeta efter gymnasiet är i många fall bättre än för en akademiker. Ändå söker allt fler in på högskolan.

Alvesson menar att tanken om att en högskoleutbildning ger högre status än en praktisk utbildning gör att många väljer att plugga vidare på utbildningar som leder till låtsasjobb. Detta skapar en allt skevare arbetsmarknad och om trenden fortsätter blir även kompetensbristen allt större.

LÄS ÄVEN: Studentkårer ömmar för högskolefuskare: ”de mår väldigt dåligt”

”Eleverna curlas”

– De flesta håller med om att det inte blir bra. Men vilken politiker vill säga att vi ska ha färre högskoleutbildningar? I stället fortsätter de att tala för kunskapssamhället och att alla har rätt att gå på högskolan, och utbildningsplatserna på högskolan byggs ut.

Idag läser många på högskolan bara för att ”alla andra gör det”, de försöker leva upp till en norm. Vissa är inte ens särskilt intresserade av vad de läser och kommer sedan ut i arbetslivet med en på pappret hög kompetens men är i själva verket svaga kunskapsmässigt.

– Kraven behöver skruvas åt. Idag gör glädjebetyg i gymnasieskolan att lärarna på högskolan curlar eleverna igenom utbildningen, säger han.

LÄS ÄVEN: Svenskt Näringsliv larmar om kompetenskris – asylinvandringen har inte räddat företagen

Får sällan användning för sin utbildning

Många som utbildar sig inom samhällsvetenskap, humaniora och juridik, vilket är nära hälften av alla som läser på högskolan, inser efter examen att det inte finns tillräckligt med jobb inom dessa sektorer. Istället tvingas de ta ”halvenkla administrativa jobb”, där de sällan får användning för sin utbildning. Detta leder ofta till frustration.

Allt fler satsar på något som låter fint och bekvämt men som inte är särskilt produktivt, säger Alvesson och ger exempel som mångfaldsträning, ledarskapsförbättring, coachning, gruppträning och karriärplanering. Han konstaterar att alla kan inte arbeta med att ”terapeutisera varandra eller syssla med policyer, visioner och värdegrundsarbete”.

Ytterligare ett problem är expansionen av administration inom myndigheter och företag, menar Alvesson. Många sysselsätter sig med sådant som inte är viktigt för kärnverksamheten, vilket får en rad negativa konsekvenser. Som exempel lyfter han skola, socialtjänst och sjukvård där han ser en tilltagande obalans mellan administratörer och personer i kärnverksamheten.

LÄS ÄVEN: Utbildningsministern överväger sänkta kunskapskrav i skolan

“Höj kraven till högskolan”

En lösning Alvesson föreslår, i tidningen Näringslivet, är att höja kraven till högskolan eller minska antalet platser, för att på så vis sålla fram de som har både studiebegåvning och intresse. Detta skulle dock kräva att politikerna tar fram alternativ för de som inte har tillräckligt med förkunskaper eller intresse för en akademisk utbildning.

Alvesson får medhåll av Magnus Wallerå, avdelningschef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv. Enligt honom är bristen på rätt kompetens det viktigaste tillväxthindret för svenska företag.

LÄS ÄVEN: Sverige har rasat i välståndsligan

Vill se satsningar på yrkesutbildningar

– Alldeles för få väljer att skaffa sig en yrkesutbildning. Om inget görs kommer mellan 250 000 och 300 000 yrkesutbildade att saknas fram till 2035. Det hotar företagens konkurrenskraft och deras möjlighet att växa i Sverige, säger han.

Svenskt Näringsliv vill att de kurser som på gymnasienivå ger högskolebehörighet ska vara valfria, inte obligatoriska. För att arbetsmarknadens behov av yrkesutbildad arbetskraft ska kunna tillgodoses krävs att 40 procent av en årskull går en yrkesutbildning på gymnasienivå, snarare än att de förbereder sig för högskolestudier, hävdar Wallerå.