Trots skärpningar på invandringsområdet fortsätter ett relativt högt inflöde och varje år blir tusentals personer svenska medborgare. Från ett av Europas mest homogena länder till det motsatta gick på några få decennier. Hur går då integrationen? Inte speciellt bra, konstateras i en ny rapport.

Insamlingsstiftelsen Kunskapsverket bedriver analys av samhällsfrågor inom flera områden med syftet att bidra till ett faktabaserat offentligt samtal och man producerar korta rapporter. Stiftelsen är partipolitiskt obunden och finansieras genom donationer – man tar dock inte emot gåvor från stat, kommun, politiska partier eller intressegrupper.

Den senaste rapporten handlar om det ständigt aktuella ämnet invandring och integration och man har fokuserat på 2016 och framåt. För tio år sedan ändrade Sverige inriktning i migrationspolitiken genom att bland annat införa strängare gränskontroller och permanenta uppehållstillstånd ersattes med tillfälliga.

I dag är nästan 30 procent, motsvarande knappt tre miljoner, av befolkningen födda utomlands eller har två utrikes födda föräldrar. I analysen fokuserar man på de utrikes födda, vilka är ca 2,2 miljoner människor (21 procent). 2005 var denna grupp hälften så stor.

LÄS ÄVEN: Sveriges arbetslöshet hög – invandring och låg arbetsmoral förklaringar

Gruppen är i genomsnitt yngre än inrikes födda och de flesta bor i och omkring storstäderna. Hälften har invandrat från vad man betecknar som typiska flyktingländer. De fem största ursprungsländerna i den här gruppen är Syrien, Irak, Iran, Somalia och Afghanistan.

Sedan 2005 har gruppen utrikes födda från flyktingländer växt med cirka 650 000 personer, en ökning med drygt 130 procent. Det innebär att lite mer än hälften av dessa har kommit till Sverige under de senaste 20 åren.

Stannar längre

En stor skillnad mellan dem som kommer som asylsökande till Sverige och övriga är att asylsökande i genomsnitt stannar längre. Från flyktingländer har åtta av tio som kommit sedan 2005 stannat, medan mer än hälften från arbetskraftsländer och EU har utvandrat igen. Flyktinginvandring påverkar därmed befolkningens sammansättning under längre tid.

Under de senaste 20 åren har fler invandrat från länder som ligger längre från Sverige geografiskt, ekonomiskt, politiskt och kulturellt. 2005 var de två största ursprungsländerna Finland och det forna Jugoslavien- i dag har dessa platser tagits över av Syrien och Irak.

Enligt rapporten har skillnaderna i genomsnitt minskat mellan inrikes och utrikes födda de senaste åren. Samtidigt finns en större grupp än tidigare som inte har egen försörjning.

33 procent arbetar inte

Av de utrikes födda är 1,7 miljoner mellan 20 och 66 år och i arbetsför ålder. Tre fjärdedelar arbetsföra är en högre andel än bland inrikes födda (50 procent). Bland inrikes födda män och kvinnor i arbetsför ålder arbetar ca 84 procent, bland utrikes födda 70 procent. 85 procent av inrikes födda har egenförsörjning jämfört med 67 procent bland utrikes födda.

LÄS ÄVEN: Hög arbetslöshet ett invandrarproblem

33 procent av utrikes födda är alltså inte egenförsörjande och bland dem som har kommit till Sverige sedan 2005 är andelen högre: 37 procent. Samtidigt är andelen arbetssökande bland inrikes födda 2,3 procent men 8,9 procent bland utrikes födda. Av samtliga 146 000 utrikes födda som aktivt söker arbete kommer åtta av tio från flyktingländer.

Gapet är också stort mellan inrikes och utrikes födda som varken arbetar eller söker jobb – 3,5 respektive 13 procent.

Enkla jobb

Många utrikes födda har jobb som inte kräver högre utbildning. Av de utrikes födda på arbetsmarknaden jobbar i dag en av fyra i kommuner och regioner.

Mellan 2005 och 2023 har antalet utrikes födda som inte jobbar ökat från strax över 300 000 till nästan 500 000. Två hinder som pekas ut är avsaknad av relevant utbildning och bristande kunskaper i svenska. En av fyra arbetsgivare anger bristande kunskaper i svenska som ett problem vid rekrytering.

Få klarar sfi

Samtidigt bedöms en tredjedel av de utrikes födda i arbetsför ålder, drygt 560 000 personer, sakna tillräckliga läsfärdigheter i svenska för att kunna delta på arbetsmarknaden. Det är en ökning med cirka 100 000 personer på tio år.

Samtidigt är det få som avslutar sfi-utbildningen. 2017-2023 påbörjade 384 000 elever en kurs inom sfi men under samma period var det bara en tredjedel så många som avslutade den sista nivån som ska motsvara funktionell självständighet i svenska.

LÄS ÄVEN: Arbetslösheten förvärras av oanställningsbara migranter