Rättsskandal: Tingsrätt fällde för hets mot folkgrupp trots att brottet var preskriberat: "Åtalet ska ogillas"

Den 9 september rapporterade Fria Tider (FT) om en person i Blekinge som dömts för hets mot folkgrupp (HMF) efter att ha använt ordet ”blattejävlar” när han kommenterade en artikel gällande gängskjutningar i Göteborg. Nu visar det sig att tingsrätten dömt honom trots att brottet var preskriberat. Dessutom finns en prejudicerande dom från hovrätten som frikände en annan person som använt samma ord. Tingsrättens agerande kan nu vara rättegångsfel där åklagarmyndigheten kan tvingas överklaga för att yrka på frikännande.

Åtalet som Fria Tider först uppmärksammade gällde hets mot folkgrupp av normalgraden, vilket har en preskriptionstid på fem år. Men Blekinge tingsrätt ansåg att brottet var ringa, som har en preskriptionstid på två år. Det innebär att rätten inte kan döma personen utan brottet måste ogillas, vilket det finns prejudikat för.

Samhällsnytt har kontaktat, Mathilda Kilander jurist på Högsta Domstolen som kommenterar ärendet:

– Man kan inte dömas för ett preskriberat brott.

Om åklagare åtalar för hets mot folkgrupp av normalgraden och tingsrätten dömer för ”hets mot folkgrupp, ringa brott” som är ett bötesbrott och det har gått mer än två år, då kan väl inte domstolen göra det?

– Nej, så uppfattar jag det absolut. När ett brott är preskriberat leder det till att åtalet skall ogillas.

Om en tingsrätt ändå har dömt för ett preskriberat brott, är det ett rättegångsfel då?

– Det kanske man kan säga att det är. Det är en sak som skall kontrolleras. Om det är preskriberat eller inte.

Även Hovrättspresidenten Lennart Svensäter med Hovrätten över Blekinge och Skåne bekräftar att Blekinge tingsrätt har hanterat åtalet felaktigt:

Man kan ju åtala för normalgraden, men om det gått två år kan man döma dem för ringa brott som är preskriberat?

– Är brottet preskriberat kan man inte döma. Så är det, berättar Svensäter i telefon.

Försvarsadvokaten håller med åklagaren

Ännu mer uppseendeväckande blir fallet när vi uppdagar att mannens försvarsadvokat verkade vilja få sin klient fälld, vilket domaren i fallet, Dan Sjåstad, berättar för Samhällsnytt:

Det finns ett liknande fall där en person använt ordet blatte och då blev det frikännande?

– I detta fallet ansåg även försvararen att det var att beteckna som hets mot folkgrupp. Det finns avgörande på det också. Den åtalade erkände ju det här också.

Är det inte svårt att erkänna något som är en bedömning?

– [7 sekunders tystnad] – det är så det ser ut. Man erkänner de faktiska omständigheterna.

Vi ringer försvarsadvokaten Björn Lindmar, för att fråga om hans inställning till sin egen klient:

Domaren påstår att du höll med honom att detta var hets mot folkgrupp. Vad tycker du om det?

– Enligt en dom från Svea hovrätt kanske man måste inse att det är hets mot folkgrupp.

Kan det vara olämpligt att uttrycka sig så till en domare?

– Jag sköter väl mitt jobb och du sköter väl ditt.

Om du håller med åklagaren så menar du att du sköter ditt jobb?

– Så kan det vara.

Han säger vidare att det tog 2,5 år att utreda ”det här skitärendet”.

Åklagaren skyller på tingsrätten

Kammaråklagare Joel Holmgren som lämnade in stämningsansökan minns inte varför han åtalade för hets mot folkgrupp av normalgraden när vi kontaktar honom och hänvisar till de olika myndigheterna.

Han påpekar vidare att ”tingsrätten kan naturligtvis inte döma för preskriberat brott – det är självklart”. Felet har i så fall begåtts av tingsrätten menar han.

Vi kontaktar återigen domaren i tingsrätten, Dan Sjåstad:

Högsta domstolen och Hovrätten över Blekinge och Skåne menar att du har dömt för ett brott som är preskriberat. Känner du till att ringa hets mot folkgrupp är preskriberat efter två år?

– [Åtta sekunders tystnad] Om det bara är böter föreskrivet i brottet så är det preskriberat efter två år, precis, förutsatt att åtal inte inkommit inom den tiden.

Han skrev detta i januari 2018 och åtalet inkom i juni 2020 till dig. Hur ser du på det?

– Jag ser inte alls på det utan parterna får överklaga domen.

Inser du att du har dömt fel?

– Om det är så att brottet är preskriberat skall åtalet ogillas.

Chefsåklagare vill fria den felaktigt fällde

Chefsåklagare Anne Borgmarker i Karlskrona utreder just nu fallet och berättar för Samhällsnytt att att hon tänker överklaga till hovrätten om de anser att ett rättegångsfel har begåtts, så att han frikänns.

Skall inte brottsrubriceringen som man åtalar för matcha förväntad dom?

– Ja, absolut. Man tittar ju på det materialet man har. Absolut.

Här rör det ju sig om en person som enbart skrivit ”blattejävel”?

– Åklagaren har gjort den bedömningen.

Kan det inte vara ett sätt ett kringgå reglerna om preskriptionstid?

– Absolut inte. Sånt roar vi oss inte med i kammaren. Vi lever under tjänstefelsansvar. Det finns något som heter obefogat åtal. Så beter man sig inte, säger Borgmarker.

Polisen visste ingenting

Förundersökningen leddes av åklagare men det var Robert Bjuvhage, gruppchef för polisen, som höll förhöret med den tilltalade.

Kammaråklagare Malin Niklasson, polis Robert Bjuvhage & Kammaråklagare Joel Holmgren

Ringa hets mot folkgrupp är ett bötesbrott, det känner du till?

– Nej.

När det gäller brottsrubriceringar i polisens system hittar han inte ”ringa hets mot folkgrupp”, något som däremot återfinns för misshandel. Han menar sen att han bara ”hjälper till” och hänvisar till Malmös hatbrottsgrupp.

Det står vidare i FUP:en att den åtalade har godkänt ett strafföreläggande, men detta är ju ett bedömningsbrott? Ordet blatte är ju inget olagligt ord utan en bedömning?

Bjuvhage hänvisar då igen till hatbrottsgruppen trots att han själv är den som bett den åtalade att godkänna strafföreläggandet. Men när vi ifrågasätter hans agerande, inte minst utifrån hans höga position, vägrar han svara.

Du har ju själv en chefsposition inom polisen?

– Jag tänker inte diskutera detta.

S-nämndeman har koppling till svart makt-rörelsen

Ytterligare en uppseendeväckande omständighet finner vi när vi upptäcker att en av nämndemännen som fällde den åtalade är socialdemokraten Estika Besede. På Facebook använder hon en “svart makt”-symbol och kallar Sverigedemokraterna för ett “fascistiskt parti”.

Ni dömde personen för ringa hets mot folkgrupp. Du står bakom den här domen?

– Ja, det gör jag ju absolut.

Ni dömde honom i augusti 2020 och stämningsansökan inkom i juni. Då var ju brottet preskriberat. Då har du väl dömt en oskyldig människa?

– Jag hoppas att ”domstolen” håller reda på sådana saker, svarar hon då.

Överväger att överklaga

Samhällsnytt har tidigare rapporterat om Hets mot folkgrupp-lagstiftningen som många menar allt mer används för att tysta oliktänkande och där det dessutom används allt mer brett.

I november 2018 visade det sig att en åklagare som åtalade en SD:are var jävig. Den åtalade, Christopher Larsson, frikändes senare.

LÄS ÄVEN: Åtalade Sverigedemokrat för hets mot folkgrupp – är jävig

Den åtalade berättar för Samhällsnytt att han efter att ha fått information om allt detta kommer överklaga den rättsvidriga domen.

– Åklagaren som lämnade in stämningsansökan kan inte i rimlighetens namn kunna ha antagit att brottet skulle bedömas annat än “ringa” och därmed vara ett bötesbrott. I detta fall är brottet preskriberat och ett åtal skulle inte kunna lämnas in.

Han vill att rättegången tas om och dessutom ha ersättning för hur de hanterat ärendet.

– Jag betraktar detta som ett rättegångsfel och tycker att rättegången bör tas om i första hand. Jag söker även ersättning för tidsspillan för hur detta ärende har hanterats.

LÄS ÄVEN: Därför bör lagen om hets mot folkgrupp avskaffas

LÄS ÄVEN: Dömde man för hets mot folkgrupp – vägrar berätta hur han ”uttryckte missaktning”