Staten ska finansiera censur på sociala medier efter #jagärhär:s önskemål: ”Det finns jättemånga organisationer”

I november avslöjade Samhällsnytt täta kontakter mellan Regeringskansliet och organisationen #jagärhär – en organisation som gjort sig ett namn genom att tysta opinionsbildare och journalister, kritiska till regeringen, samt få deras konton på Facebook nedstängda till följd av massanmälningar från organisationens medlemmar. Idag kan vi berätta att Regeringskansliet har förberett en förordning som möjliggör finansiering av organisationer som ägnar sig åt censur på sociala medier.

I ett flertal mejl guidade dåvarande kansliråd på Kulturdepartementet Elisabet Modee och departementsekreteraren Johanna Granfors organisationens föreståndare Mina Dennert i vilka former av stöd och bidrag som organisationen kan söka.

Idag kan vi avslöja att Kulturdepartementet har förberett en förordning som ser ut som skräddarskydd för nätverket #jagärhär – Förordning (2018:32) om statsbidrag för insatser som motverkar hot och hat i det offentliga samtalet.

Av förordningen framgår att skattemedel kan tilldelas organisationer för att motverka ”hat och hot i det offentliga samtalet” utan att det preciseras vad som exakt menas med hat och hot. Att döma av nätverket #jagärhär:s tidigare verksamhet kommer all form av kritik från höger mot regeringen och den förda migrations- och integrationspolitiken tolkas som hat – och rensas bort från sociala medier med hjälp av bidraget.

Ett annat användningsområde är att stödja ”opinionsbildare som kan utsättas för hot”:

En viss godtycklighet i vilka organisationer som kan få bidrag är redan inbyggd i dokumentet: endast de föreningar som ”i sin verksamhet respekterar demokratins idéer” kan söka bidrag:

Samhällsnytt noterar att det inte preciseras närmare vad demokratins idéer är, vilket kan leda till att organisationer med högerideologisk bakgrund kan exkluderas just på denna grund – som redan skett vid ett antal tillfällen tidigare.

Vi har tagit del av förarbetena till förordningen, inklusive en konsekvensutredning av förslaget, som har gjorts av samma departementssekreterare på Enheten för demokrati och det civila samhället Johanna Granfors som tidigare gav råd till Mina Dennert om bidrag. I konsekvensutredningen – som kan laddas ned och läsas i sin helhet på följande länk – är Granfors öppen om påstötningar från ”flera organisationer” om finansiering:

Begreppet ”hat och hot” får också ett mer snävt innehåll. Det visar sig nämligen att företeelsen som bidraget ska riktas mot inte handlar om näthat mot enskilda individer, utan om ”hat och hot mot det demokratiska samtalet”:

När Samhällsnytt kontaktar Elisabet Modée, före detta kansliråd på Kulturdepartementet, på telefon visar det sig att hon numera arbetar på Justitiedepartementet – med samma typ av frågor. Hon förnekar att bidraget skulle vara utformat efter #jagärhär, men menar samtidigt att hon själv inte varit delaktig i arbetet kring förordningen.

Samhällsnytt har även pratat med enhetschefen på enheten för demokrati och det civila samhället på Kulturdepartementet Helena Josefsson, vars enhet har förberett förordningen. Även hon förnekar att #jagärhär skulle vara delaktiga i det här arbetet:

– Nej, det är de inte.

Varför aktualiserades behovet av denna förordning just nu?

– Det finns jättemånga organisationer som jobbar med att förebygga hot och hat mot det demokratiska samtalet. Det är en åtgärd som regeringen annonserade i handlingsplanen ”Till det fria ordets försvar”.

Vems initiativ var det att börja arbeta med förordningen?

– Det är en intern fråga. Vi jobbar åt vår politiska ledning.

Menar du att det var kulturministern som beordrat den här förordningen?

– Jag kan inte svara på den frågan.

Förordningen träder i kraft den 1 mars. Bidraget kommer att administreras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.


Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.