När allt fler anhöriga nu börjat ringa till linjen väljer regeringen att dra in det finansiella stödet och ansvaret ska tas över av Centrum mot våldsbejakande extremism. Där kommer linjen vara tillgänglig för yrkesverksamma men inte längre för anhöriga.

– Jag är förvånad. Här ser vi att vi har en verksamhets om ger stöd till anhöriga, den grupp som kanske har mest möjlighet att göra skillnad i de svåraste situationerna i arbetet att motverka radikalisering, säger Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, till SVT Nyheter.

Nationella stödlinjen bytte i fjol namn till Oroslinjen och togs då även över av Rädda barnen från Röda korset. Uppdragsgivaren har dock hela tiden varit regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism.

Kostnaden för linjen ligger på 2,5 miljoner kronor årligen. Under februari 2017 tog man emot elva samtal varav två handlade om våldsbevakande islamistisk extremism.

Under det senaste året har linjen tagit emot 154 samtal, vilket Mattsson betecknar som rimligt.

Bland de som ringer in finns många socialsekreterare och lärare samt oroliga anhöriga. Majoriteten rör religiöst våldsbejakande extremism.

På Rädda barnen avser man söka projektmedel för att kunna hålla linjen öppen för alla.