Det finns ingen anledning att göra några ändringar i lagstiftning eller annat för att komma till rätta med de ökande svenskfientliga hatbrotten i samhället eller med att ingen enda person dömts för detta inom ramen för befintliga lagar. Att dessa är neutralt skrivna och att möjligheten finns i teorin räcker, var justitieminister Gunnar Strömmers (M) besked på en fråga från Sverigedemokraterna.
I Sverige finns en lång rad funktioner på plats i och runt rättsväsendet för att uppmärksamma och lagföra brott med hatmotiv. Många har dock ansett att fokuset varit för stort på grupptillhörigheter som den politiska vänstern ansett mer skyddsvärda än andra och att svenskfientliga hatbrott som ofta begås av individer i nyss nämnda grupper bagatelliseras och ignoreras.
Inte en enda person har hittills dömts i Sverige för hatbrott med svenskfientliga motiv. När det gäller lagen om hets mot folkgrupp så satt dåvarande JK Göran Lambertz den ur spel för svenskar genom en lagtolkning där lagen inte ska anses omfatta svenskar överhuvudtaget.
Svenskfientligheten debatterades i riksdagen
De här allvarliga missförhållandena har Sverigedemokraterna velat råda bot på och frågan blev nyligen föremål för ett replikskifte i riksdagen mellan justitieminister Gunnar Strömmer och Pontus Andersson (SD) som ställt en interpellation till regeringen i ämnet.
Som exempel på det svenskfientliga hat som enligt SD inte får den uppmärksamhet det förtjänar givet dess frekventa förekomst nämnde Andersson ungdomsrånen. Det är brott som till övervägande del har personer med utländsk härkomst som gärningspersoner men till än mer övervägande andel svenskar som brottsoffer.
Det har länge funnits belägg för att svenskar systematiskt väljs ut som offer för brott med ett svenskfientligt rasistiskt hat som drivkraft. SD vill därför förändra hatbrottslagstiftningen för att det inte bara ska vara teoretiskt möjligt att döma personer med svenskfientliga motiv för hatbrott utan att så också faktiskt sker i praktiken.
Förnedringsrån: ”Vi krigar mot svenskarna”
”Vi krigar mot svenskarna” var rubriken på en rapport framtagen av Lunds universitet redan 2005 där man inventerat unga personrånare och deras motiv och urval av offer. De senaste åren har så kallade ”förnedringsrån” blivit allt vanligare, där förövarna inte bara utser specifikt svenskar som måltavla, utan där rånmomentet är sekundärt och det primära i stället är att på olika utstuderade sätt förnedra sina offer.
I kontrast till utvecklingen i Sverige i riktning mot en allt större andel hatbrott riktade mot svenskar släpar den offentliga debatten och samhällets funktioner för att komma till rätta med hatbrottsproblematiken efter och har fortfarande i oproportionell utsträckning fokus på andra grupper så som invandrare, svarta, muslimer och så vidare.
Regeringen ser inget behov av att ändra lagen
I replikskiftet i riksdagen med anledning av Anderssons interpellation räknade justitieministern upp hela det batteri av insatser som samhället har till sitt förfogande för att förebygga och bestraffa hatbrott. Uppräkningen var emellertid generell och gav inget svar på i vilken utsträckning – om någon – dessa resurser används för att beivra specifikt de svenskfientliga hatbrotten.
I sin replik förtydligade därför Andersson att interpellationen gällde förändrad lagstiftning för att råda bot på slagsidan och få bättre verktyg att döma personer för hatbrott med svenskfientliga motiv. Han uttryckte också kritik mot justitieministerns besked att inga åtgärder behövs eftersom möjligheten att döma någon för svenskfientligt hat i teorin redan finns.
Justitieministerns besked om en ytterligare kompetenshöjning inom polisen gällande hatbrottsproblematiken välkomnade Andersson med förhoppningen att denna ska leda till att svenskfientliga hatbrott nu börjar utredas och lagföras, även om Strömmer inte nämnde något om ett sådant fokus när ytterligare resurser tillförs.
Drabbar även invandrare som vill integrera sig
Andersson påtalade också att det svenskfientliga hatet inte bara drabbar svenskar utan ofta också den med invandrarbakgrund som försöker anpassa sig till svenska normer och värderingar. Han nämnde en rapport från det invandrardominerade problemområdet Tjärna Ängar i Borlänge där unga somaliska tjejer förbjuds umgås med svenska tjejer eftersom de senare i sin svenska livsstil enligt invandrarföräldrarna är att betrakta som ”horor”.
Andersson uttryckte också en förhoppning om att justitieministern i den här regeringen i motsats till tidigare regeringar ändå delar Sverigedemokraternas uppfattning om att rasism är något slår åt alla håll och att den sortens hatiska uppfattningar om andra grupper än man själv tillhör inte endast förekommer i en riktning, så som felaktigt ofta hävdas från politiskt vänsterhåll.
Justitieministerns svar blev fortsatt att ”grundackordet” i den svenska lagstiftningen avseende hatbrott är att den är neutral och träffar alla drabbade etniska ursprung, även svenskar. Att lagen är så skriven räcker menade Strömmer, trots att detta inte återspeglas i hur den praktiseras när den hatbrottsproblematik som är en av de största, den med svenskfientliga motiv, inte leder till några åtgärder utan tillåts fortgå utan att beivras.
Se hela replikskiftet mellan justitieminister Gunnar Strömmer (M) och riksdagsledamot Pontus Andersson (SD) nedan:
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.