Närmare tvåhundra miljarder skuldsätter den rödgröna regeringen svenskarna med i den budget som man nu presenterar. Mycket handlar om att kompensera för den coronarelaterade ekonomiska krisen men här finns också fortsatta mångmiljardkostnader för migration och integration och tio miljarder till ytterligare signalpolitiska klimatåtgärder som Miljöpartiet drivit igenom.

Finansminister Magdalena Andersson medger i en kommentar att det är “historiskt” av en regering att på ett bräde skuldsätta svenska folket så mycket som man gör i den redovisade budgeten. Bara de närmaste två åren handlar det om en upplåning på 190 miljarder kronor motsvarande en sjuprocentig ökning av statsskulden.

Ekonomiska bedömare menar att risken är stor att regeringen också mer långsiktigt bygger sig fast i ett låneberoende. Det bedyrar dock finansministern att regeringen inte kommer att göra och försäkrar att det handlar om tillfälliga satsningar samt att man snart kommer att vara tillbaka i överskott i statsfinanserna om hon får förnyat mandat att sköta landets ekonomi.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Foto: Centerpartiet/Faksimil
Centern trött på pikarna: “Frågar om vi onanerar på bussar också”

Sågas av oppositionen

Sverigedemokraterna är kritiska och menar att det mer än en adekvat pandemibudget förefaller vara en maktbudget för att hålla regerings- och stödpartierna nöjda och konsolidera regeringsmakten inför kommande riksdagsval.

– Det är otroligt spretigt. Det är tydligt att det här är en budget som främst handlar om att hålla fyra partier nöjda så att de kan fortsätta regera, snarare än att lösa problemen, konstaterar SD:s ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt i en kommentar till SVT.

Sjöstedet kallar budgeten “missriktad” och pekar på att det saknas långsiktighet, bland annat vad gäller angelägna satstningar på försvaret, rättsväsendet och kommunerna. SD:s partiledare, Jimmie Åkesson, utvecklar kritiken i ett inlägg på Facebook. Han skriver:

Enligt min bedömning är den framför allt ett hopkok av de vänsterliberala partiernas olika favoritförslag, som man passar på att få med när prislappen inte betyder så mycket. Resultatet blir en trött pyttipanna, som knappast ger Sverige den rivstart som nu behövs för att klara företag, jobb och medborgarnas trygghet.

Sveriges kris pågår här och nu. I pandemins kölvatten går företag under och jobb försvinner. Vårdpersonalen kämpar på med de sista reserverna. Otryggheten växer i spåren av skjutningar och sprängningar. När vi om ett par veckor presenterar vårt budgetförslag, kommer vi att fokusera på att adressera dessa verkliga problem på ett mer träffsäkert sätt, och på att ge Sverige en kickstart på riktigt.

Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talespersonen, Jakob Forssmed, ansluter sig till synsättet att budgeten fått en karaktär av “allt åt alla” i bemärkelsen att hålla samtliga fyra regerande partier nöjda så att den rådande maktkonstellationen inte äventyras av inre stridigheter inför valet 2020. Forssmed beskriver det som att fyra partier har “storhandlat, hungriga och utan inköpslista”.

Moderaterna är något mer återhållsamma i sin kritik. Partiets ekononomiskpolitiske talesperson, Elisabeth Svantesson, säger att det är bra att regeringen vill satsa stora pengar på att möta den ekonomiska krisen men anser samtidigt att de lånade pengarna kunde användas bättre – mer på sådant som stimulerar varaktig tillväxt av arbetstillfällen och mindre på tillfälliga bidrag.

Öldrickande ska finansiera försvaret

Kritiken från SD mot att det saknas pengar till försvaret i budgeten bemöter Magdalena Andersson med att regeringen har en lösning på det. Försvarmakten ska genom höjd alkoholskatt finaniseras av de som “tar sig en öl på fredagskvällen”.