Regeringen vill stoppa pengar till ”antidemokratisk journalistik”
Mats Svegfors och Jeanette Gustafsdotter. Foto: Regeringen

Tidningar och journalister som vill ha mediestöd måste i framtiden tro på ”alla människors lika värde” och låta bli ”antidemokratisk journalistik”. Det föreslås i en ny utredning och lagtext.
– Man sätter en gräns när det gäller demokratin, säger regeringens utredare Mats Svegfors till Samnytt.

Under måndagen presenterade kulturminister Jeanette Gustafsdotter tillsammans med regeringens utredare Mats Svegfors utredningen ”Ett hållbart mediestöd för hela landet” – ett förslag till ny lag om mediestöd.

LÄS ÄVEN: Censurerade Granskning Sverige – nu ny kulturminister

I utredningen konstateras att statsbidragen till medierna tredubblades under pandemin – från en halv miljard kronor 2018 till en och en halv miljard 2020. Samtidigt krymper de totala rörelseintäkterna och uppgick 2020 till knappt 13,8 miljarder kronor för hela tidningsbranschen, en minskning med 26 procent jämfört med 2011.

”Demokratikriterium”

Även om det statliga stödet till medierna minskat sedan 2020, så innebär detta sammantaget att medierna blir allt mer beroende av pengar från staten för sin överlevnad. Och när systemet för mediestöd nu görs om har en utredning tillsatts för att föreslå vilka krav som ska ställas på de medier som beviljas bidrag.

Ett sådant krav är ett så kallat ”demokratikriterium”. Det innebär, bland annat, att en tidning i framtiden måste tro på ”alla människors lika värde” för att få bidrag.

”Kriteriet är utformat som att den publicistiska verksamheten inte får stå i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet”, står att läsa i utredningen.

”Respektera demokratins grunddrag”

Till utredare utsåg regeringen i höstas Mats Svegfors – som tidigare varit vd för Sveriges radio, Svenska dagbladets chefredaktör samt skribent på vänsterextrema Expo.

– Om man inte respekterar demokratins grunddrag så kan man nekas mediestöd, påpekade han under gårdagens pressträff.

När Samnytt ringer upp Svegfors förtydligar han resonemanget med att kravet handlar om ”kärnan i demokratin, om rösträtten, fria hemliga val och etableringsfrihet för partier”.

LÄS ÄVEN: Expo: Vi ska ”göra det obekvämt” för alternativmedia

– Det är en slags beredskapsbestämmelse. Jag har exemplifierat med att det skulle uppträda en uttalat nazistisk publikation som söker mediestöd, säger han.

– Det ska vara en tydlig avvikelse. Det är när en publicistisk verksamhet verkligen strider mot det demokratiska samhällsskicket som det här ska slå till.

”Blev inte riktigt klok”

2013 presenterade den dåvarande borgerliga regeringen en egen utredning av presstödet – ”Översyn av det statliga stödet till dagspressen”. Redan då diskuterades ett demokratikrav, men utredarna kom fram till att något sådant inte skulle införas. Anledningen var att utredarna inte ville påverka mediernas oberoende gentemot staten.

”Presstödsförordningen har därför formulerats så att statens påverkansmöjligheter ska begränsas så långt som möjligt”, står att läsa i den utredningen samt: ”Det har exempelvis uttalats att de presspolitiska åtgärderna varken direkt eller indirekt får syfta till att påverka tidningarnas redaktionella innehåll.”

LÄS ÄVEN: Regeringens nya förslag: Förbjud ”rasistiska” tidningar

Den tidigare Expo-skribenten håller inte med om de resonemangen.

– Jag har av naturliga skäl försökt läsa vad som skrevs då. Och jag blev inte riktigt klok. Jag tyckte det var en allmän räddhågsenhet. Jag tycker inte vi ska vara rädda när det gäller att försvara de grundläggande demokratiska värdena. Det tycker jag vi ska vara mycket angelägna om att göra, säger han.

”Antidemokratisk” journalistik nekas pengar

Mats Svegfors delar emellertid den tidigare utredningens slutsats att ett demokratikriterium riskerar att sätta press på journalistiken, men ser inte några problem med sådan statlig påverkan.

– Ja, det är klart det finns en sådan risk. En tidning eller ett digitalt medium som driver en antidemokratisk hållning ges inte stöd med statliga pengar, säger han.

LÄS ÄVEN: Gustafsdotters första uppdrag som kulturminister: stoppa stöd till ”högerextrema” medier

– Vi är samtidigt väldigt angelägna om att betona att mediestödet är en sak, mediefriheten en annan sak. Man ska inte blanda ihop de sakerna.

Så om en nyhetsredaktion ställs inför en journalistisk intressekonflikt, så får den helt enkelt välja om den vill hålla på med journalistik eller få pengar från staten?

– Ja, men så skulle inte jag formulera det. Jag skulle formulera det som att om man vill ägna sig åt en opinionsbildning eller nyhetsförmedling som är uttalat antidemokratisk, så får man välja mellan det och att få pengar från staten.

Men vem avgör vad som är ”antidemokratiskt”?

– Det avgör, om riksdagen fattar beslut i enlighet med det, mediestödsnämnden med ledning av lagbestämmelse och motivtexten.

”En demokratisk stat försvarar sina demokratiska värden”

Mats Svegfors håller inte med om att politiska krav på tidningar och medier kan liknas vid ökad statsstyrning av medierna – något som länder som Ryssland och Belarus brukar anklagas för.

– Nej, man sätter en gräns när det gäller demokratin. Det är den gräns som sätts. Det sätts inga andra gränser. Det är väl inte så konstigt att en demokratisk stat försvarar sina demokratiska värden?

Men i slutänden är det en nämnd som utses av regeringen, som ska avgöra vad som är demokrati och inte demokrati?

– Utifrån en lagbestämmelse som riksdagen har beslutat. Och det här gäller även för trossamfund och det gäller vid stöd till ungdomsorganisationer.

LÄS MER: VIDEO: Bakslaget för regeringen: Här stoppas nya ”censurlagen”

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mattias Albinsson

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.