Sedan 2014 har printannonseringen rasat från 7,6 till 4 miljarder kronor i svenska nyhetsmedier. Tills nyligen gick den digitala annonseringen desto bättre men i fjol vände trenden och 2019 blev raset rekordstort. Medan prognosen för 2020 är dyster sprids oron i mediehusen.
I höstas genomfördes ett sparpaket på 40 miljoner kronor på Expressen och Bonnier Lifestyle och 21 redaktionella tjänster togs bort. I januari presenterades ytterligare ett sparpaket på totalt 115 miljoner.
– När botten gick ur print lyckades kvällstidningarna skapa en digital affär. Men nu svajar den också. Bland våra medlemmar finns en långsiktig oro för hela bygget och hela branschen, säger Jan Spångberg, ordförande i journalistklubben på Expressen, till Journalisten.
Även på Aftonbladet dras det in tjänster. I somras förlorade 30 journalister jobbet i samband med ett sparpaket.
Siffrorna för helåret 2019 presenteras senare i februari, men de preliminära siffrorna tyder på att annonsras utan motstycke – ett tapp på 16 procent på print och minus tio procent digitalt.
– Sedan 2012 har printannonseringen i nyhetsmedierna minskat med ungefär tio procent per år, men det har funnits en ljusning i att den digitala annonseringen har ökat, och kompenserat en del av bortfallet från print. Därför är det oroväckande att den digitala annonseringen nu minskar, säger Madeleine Thor, vd för Institutet för reklam- och mediestatistik, IRM.
IRM:s prognos är att det fortsatt kommer vara tufft för nyhetsmedierna i både print och digitalt.
En av de största anledningarna till utvecklingen sägs vara att spelannonsörerna i allt högre grad vänder sig till sociala medier.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.