En rektor åtalas vid Nyköpings tingsrätt misstänkt för upprepade våldtäkter mot en minderårig elev under en period på över ett år. Enligt åklagaren ska mannen ha utnyttjat sin maktposition och elevens utsatthet. Mannen nekar till brott.

Det som började som en stödkontakt mellan rektor och elev utvecklades, enligt åklagaren, till något helt annat. Den åtalade mannen, som är i 50-årsåldern och har svensk bakgrund, arbetade som rektor på en skola i Vingåkers kommun när de misstänkta brotten ska ha inträffat.

Enligt åtalet som Samnytt tagit del av rör det sig om ett stort antal tillfällen mellan oktober 2024 och februari 2026, där mannen ska ha begått sexuella handlingar mot en minderårig elev på skolan. I stämningsansökan beskrivs hur mannen genomfört både vaginala och orala samlag samt andra sexuella handlingar som juridiskt likställs med samlag.

Åklagaren menar att mannen pressade eleven att låta sig utsättas för sexuella handlingar genom att allvarligt missbruka den beroendeställning som uppstod i relationen mellan rektor och elev. Relationen ska enligt utredningen ha utvecklats successivt, där rektorn tog initiativ till att sexualisera kontakten genom så kallad grooming.

Särskilt utsatt elev

I den senare delen av den misstänkta brottstiden, från sommaren 2025 till februari 2026, bedömer åklagaren att brotten ska rubriceras som våldtäkt mot barn. Då ska mannen ha utnyttjat att eleven haft nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet, bland annat på grund av psykisk ohälsa och en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

LÄS ÄVEN: S-politiker åtalas för våldtäkt mot två tonårsflickor

Utredningen pekar också på att mannen i sin roll hade särskild insyn i elevens situation och behov, vilket enligt åklagaren förstärker maktobalansen.

Misstankarna växte fram

De första uppgifterna om brott kom i februari 2026. Mannen anhölls i sin frånvaro och greps kort därefter av polis.

Efter förhör stärktes misstankarna till den högre graden – sannolika skäl – och han häktades av Nyköpings tingsrätt. Redan då uppgav åklagaren att det rörde sig om flera misstänkta våldtäkter mot en och samma person.

Utredningen kom att omfatta en längre tidsperiod än vad som först var känt. Tidiga uppgifter talade om brott från sommaren 2025, men senare framkom misstankar som sträcker sig tillbaka till sommaren eller hösten 2024.

Under utredningens gång beslagtogs bland annat mobiltelefoner och datorer, och omfattande teknisk bevisning samlades in – däribland kommunikation mellan parterna och platsdata som enligt åklagaren ska knyta händelser till skolmiljöer.

Förnekar brott – vidgår handlingar

Den åtalade mannen har genomgående nekat till brott. Via sin försvarare har han uppgett att något sexuellt umgänge över huvud taget inte förekommit. Han har samtidigt vidgått delar av händelseförloppet som åtalet grundar sig på och i förhör erkänt att sex förekommit.

LÄS ÄVEN: SD-politiker fast med grov barnporr – skyller på ”svår uppväxt”

Försvaret har också ifrågasatt både tidsangivelser och beskrivningar av händelserna. Mannen överklagade häktningen till både hovrätten och Högsta domstolen, men fick avslag i båda instanserna. Han har suttit frihetsberövad sedan mitten av februari.

Åklagaren: ”Gott bevisläge”

Åklagaren har under utredningens gång beskrivit bevisläget som gott. Förutom målsägandens berättelse lutar sig åtalet mot vittnesförhör, teknisk bevisning och dokumentation kring relationen mellan parterna.

Bland annat kommer videoförhör med målsäganden att spelas upp i rätten, delvis för att minska belastningen på henne, då hon beskrivs som ung och särskilt sårbar.

Skolan i fokus

När misstankarna blev kända kallade kommunen in resurser för att stötta både elever och personal. Den åtalade mannen togs omedelbart ur tjänst och har inte tillåtits återgå i arbete.

Fallet har väckt starka reaktioner, inte minst eftersom det rör en person i en av skolans högsta förtroendepositioner.

Rättsprocessen väntar

Nu väntar rättegång i Nyköpings tingsrätt, där åklagaren ska försöka styrka att brott begåtts vid ett stort antal tillfällen under lång tid.

Utgången kommer i hög grad att bero på hur rätten bedömer målsägandens berättelse, den tekniska bevisningen – och frågan om mannen utnyttjat sin maktposition.