Riksbanken symboliserar något av ryggraden i den offentliga ekonomin. På senare tid har den emellertid fått bred och hård kritik för att inte klara sitt huvuduppdrag, att hålla inflationen under kontroll. Nu visar det sig också att Riksbanken varit extremt dålig på att sköta sin ekonomi. Hisnande 80 miljarder kronor har man lyckats slarva bort, pengar som man nu vill att skattebetalarna skjuter till.

På tisdagen stegad riksbankschef Erik Thedéen iväg till riksdagens finansutskott med tiggarmössan i hand. Och det är inga småpengar han vill se lagda i den.

80 miljarder kronor önskar han att politikerna tar från skattebetalarna och lägger i mössan. Orsaken är att Riksbanken gjort brakförluster på oansvariga spekulationer i och osunda stödköp av värdepapper.

– De allra flesta centralbanker är inte hos sitt parlament och ber om pengar, erkänner Thedéen.

Han hoppas ändå på att riksdagspolitikerna ska känna samma empati med honom som svenskarna med de hitresta tiggarna på gatan. Det Riksbankschefen vill ha är emellertid lite mer än vad som ryms i en pappmugg utanför Ica-butiken.

Skyller på Ingves

Thedéen lägger merparten av skulden för den uppkomna situationen på sin företrädare Stefan Ingves. Det är den vidlyftiga stödköpsportfölj som han byggde upp under sin tid som riksbankschef som nu rasat ihop som ett korthus.

Thedéen hävdar nu att han såg detta komma men inte vågade påtala det för sin dåvarande chef. Det kunde ha äventyrat hans chanser att efterträda Ingves om Thedéen ifrågasatt chefens omdöme.

– Man kanske skulle ha avvecklat det snabbare än vad som gjordes. Det tyckte jag från sidan, säger han i en kommentar till TT efter avslutat möte med finansutskottet.

Vill ha särrättigheter

Traditionellt finansieras centralbanker genom räntor på det egna kapitalet. Men när den svenska Riksbanken visat sig ha en ledning som är inkapabel att sköta sin ekonomi och slarvat bort 80 miljarder, tycker Thedéen att hans bank bör ges särrättigheter. Att ta ansvar för sina finanser är “inte en hållbar finansieringslösning”, menar han.

Medan det stora flertalet riksbanker ställer sig frågande ser Thedéen en möjlig uppbackare för sitt förslag i Bank of England som gjort trevare om att få kompensera dåliga affärer och dåligt omdöme med att ta ut en avgift.

Hur en sådan avgift skulle se ut i en svensk kontext vill Thedéen inte gå in på. Han tänker sig dock att den skulle tas ut av aktörer i den finansiella sektorn. Men en ändring av det slaget skulle kräva en lagändring.

Kritik för att inte klara kärnuppdraget

Riksbanken har fått mycket kritik för att inte klara av sitt kärnuppdrag att hålla inflationen på cirka 2 procent som anses vara den gyllene nivån. Genom att undre lång tid sänka räntan till konstlat låga nivåer initierade man en bolånefest som nu lett till att det inte längre går att höja räntan så mycket som skulle behövas för att få kontroll över inflationen utan att mängder med hushåll skulle få sin ekonomi raserad.

Den 22 november är satt om datum för Riksbankens nästa penningpolitiska möte. Bedömningen är att beskedet efter det blir det om ytterligare en liten höjning av styrräntan.

Få bedömare tror att det räcker för att få bukt med den skenande inflationen. Thedéen är, åtminstone utåt, mer optimistisk och menar att han ser tecken på att räntehöjningarna “biter”.

Hushållen inte ekonomiskt drabbade – “översparar” bara

Att hushållen skulle ha fått det knapert med utplånade reallönehöjningar, galopperande inflation, skyhöga priser på mat, el och drivmedel är en bild som Thedéen inte delar. I stället menar han att hushållens minskade konsumtion och åtdragning av svångremmen beror på ett “översparande” där man är för snål för att spendera.

– Det beror på när man tror att hushållens översparande är på en nivå att de vill ha kvar den bufferten, och därför börjar dra in på konsumtionen mer kraftigt, spekulerar han.