Om e-kronan snart inte införs befarar Gabriela Guibourg på Riksbanken att förtroendet för hela betalningssystemet äventyras.

Enligt Guibourg finns det studier som visar att kontanter som giltiga betalningsmedel kan vara ett minne blott i 50 procent av affärerna om bara några år, en utveckling hon kallar ”ganska alarmerande”. Sverige är också det land i världen där minst kontanter används.

Riksbanken vill säkra att fysiska centralbankspengar fortsätter att produceras även om allmänheten helt slutar använda kontanter. Skälet till detta är att privata pengar på konton hos privata banker – där man skapar egna pengar, kan gå omkull. Centralbankspengar utgivna av staten anses vara säkrare.

– Förtroendet för hela ekonomin bygger på att det finns en stabil stat och centralbank som garanterar folket och företagen att om det krisar kan ni alltid konvertera era privata pengar till kontanter, i fysisk eller digital form, det vill säga centralbankspengar. Era pengar är helt säkra, säger Gabriela Guibourg.

Stillastående ekonomi vid framtida kris
Den tekniska infrastrukturen, stommen för det internationella betalningssystemet, har i samband med att det blivit allt mer sammanlänkat också blivit mer sårbart under de senaste åren. Vid en framtida kris kommer Riksbanken att kunna förse allmänheten med fysiska kontanter, men det kommer ta längre tid att få tag i jämfört med e-kronor då så få kontanter finns i omlopp. Under den tid det skulle ta att leverera fysiska pengar till bankerna skulle ekonomin stå helt still.

Konkurrensen på betalningsmarknaden är en till aspekt Guibourg för fram som skäl till att införa e-kronan. Att med några knapptryck kunna konvertera sina pengar till centralbankspengar skulle också utgöra ett slags skydd mot att bankerna inte kan agera hur som helst gentemot sina kunder, exempelvis genom att ta ut orimligt höga kostnader, menar Guibourg.

Osäkert om e-kronan blir verklighet
Ifall det blir någon e-krona eller inte är ännu inte bestämt. Man har precis startat ett pilotprojekt som beräknas ta två år, först därefter beslutas ifall man går vidare med projektet eller inte.