Trots offentlighetsprincipen vägrar Riksgälden att lämna ut uppgifter om hur stora statliga garantier som utnyttjats av det krisande gröna stålbolaget Stegra under 2025. När Affärsvärlden begärde ut handlingarna blev svaret nej – med hänvisning till sekretess. Tidningens ekonomiska kommentator Christian Sandström varnar för att bristen på insyn riskerar underminera förtroendet för svensk förvaltning.
Tidningen Affärsvärlden har begärt att få ta del av uppgifter som rör statens kreditgarantier till det krisande gröna stålbolaget Stegra. Begäran gällde hur stor del av den statliga garantin som faktiskt har tagits i anspråk under 2025 – information som normalt betraktas som allmän handling.
LÄS ÄVEN: Stegra nära konkurs – ”svensk lösning” kan betyda räddning med nya skattepengar
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Svaret från Riksgälden blev dock avslag. Myndigheten hänvisar till sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen och menar att uppgifterna inte kan lämnas ut i nuläget.
En garanti på 13,5 miljarder
Bakgrunden är att Riksgälden har utfärdat en kreditgaranti på totalt 13,5 miljarder kronor till Stegra, ett bolag grundat av Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz. Garantin täcker upp till 80 procent av lånen, vilket innebär att staten (läs: skattebetalarna) som mest riskerar en förlust på cirka 10,8 miljarder kronor.
LÄS ÄVEN: Bakom det gröna stålet: Riskfyllt miljardspel med skattebetalarnas pengar
För 2024 redovisade Riksgälden öppet att 459 miljoner kronor hade garanterats. Den siffran offentliggjordes i februari 2025. Motsvarande uppgifter för 2025 väntas – enligt myndighetens praxis – först i februari 2026.
Sekretess med rutinmässig hänvisning
I ett mejl till Affärsvärlden förklarar Riksgäldens presschef Mats Lilja avslaget med att myndigheten gör en sekretessprövning vid varje begäran. Bedömningen är att information om hur stor del av det garanterade lånet som betalats ut ”utgör en uppgift som omfattas av sekretess”.
LÄS ÄVEN: Stegra vill ha fler skattemiljoner – underlagen mörkas
Riksgälden lutar sig mot en paragraf i lagen som skyddar uppgifter om enskildas affärs- och driftförhållanden, om det kan antas att bolaget skulle lida skada av ett offentliggörande.
”På vilket sätt uppstår skada?”
Affärsvärldens ekonomiska kommentator Christian Sandström ifrågasätter logiken i resonemanget. Han pekar på att uppgifterna ändå kommer att bli offentliga – bara en månad senare – och ställer frågan på vilket sätt Stegra skulle ta skada av att siffrorna redovisas redan nu.
LÄS ÄVEN: Marken under Stegra skakar – behöver fler miljarder
Enligt Sandström har stora satsningar i den gröna omställningens namn lett till att särintressen fått tillgång till enorma mängder skattemedel, ofta utan tillräcklig insyn. När problem och kriser därefter uppstår riskerar sekretess att bli ett slentrianmässigt skydd snarare än ett väl avvägt undantag.
Offentlighetsprincipen sätts på prov
Sandström menar att offentlighetsprincipen finns just för att medborgare och medier ska kunna granska hur skattemedel används. När myndigheter konsekvent prioriterar sekretess framför öppenhet, särskilt i frågor som rör miljardbelopp, riskerar staten att framstå som mer lojal mot särintressen än mot allmänheten.
LÄS ÄVEN: Skattemiljonerna fortsätter att flöda till Stegra
Konsekvensen, varnar han, blir en gradvis urholkning av tilliten till svensk förvaltning – ett pris som kan bli betydligt högre än de garantier som nu hålls hemliga.
LÄS ÄVEN: Stort antal illegala utvisas efter razzia hos Stegra
