Riksrevisionen har granskat RUT-avdraget som infördes 2007 och kommit fram till att avdraget belastar de offentliga finanserna. Förutom det har avdraget lett till en ny våg av arbetskraftsinvandring – istället för att ge jobb till arbetslösa svenskar.

Myndigheten drar slutsatsen att RUT-avdraget har misslyckats med sina uttalade mål. Ett av målen var att hjälpa barnfamiljer som vill förvärvsarbeta mer. Granskningen visar dock att endast en tredjedel av hushåll som köpte ruttjänsterna 2017 hade hemmavarande barn.

Trots regeringens påståenden menar Riksrevisionen att RUT-avdraget kostar samhället mer än det ger tillbaka i form av skatter. Den sammanlagda bedömningen blev att påståendet om att reformen är självfinansierad saknar empiriskt stöd.

– Det är en offentligfinansiell kostnad för staten och det här belastar andra skattebetalare som inte köper tjänsten, säger Anna Brink som lett granskningen på Riksrevisionen i en intervju med SVT.

Förra året spenderade staten 5,4 miljarder kronor på RUT-avdraget.

En av de mindre förutsedda effekterna av reformen har blivit en ökning av lågkvalificerad arbetskraftsinvandring. Den större marknaden för ruttjänsterna har skapat en efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft som rekryterades utomlands.

Ungefär en tredjedel av jobben har gått till personer som arbetskraftsinvandrat till Sverige istället för arbetslösa svenskar. För inrikes födda var effekterna begränsade och försvann helt efter några år.

– Träffsäkerheten har inte varit särskilt god. Vare sig när det gäller vilka som får jobb eller vilka som köper tjänsterna, uppger Anna Brink till SVT.

Trots detta är regeringen överens med januaripartierna om att utvidga RUT-avdraget – där nya tjänster ska ingå. Dessutom ska avdraget tredubblas.