Trafikverket får svidande kritik av Riksrevisionen för att myndigheten systematiskt underskattar hur dyra stora infrastrukturprojekt blir. De ökade kostnaderna offentliggörs inte heller med konsekvensen att allmänhet och riksdag ställs inför fullbordat faktum.

I granskningen har Riksrevisionen satt 142 investeringar under lupp, projekt som ingått i både den nationella planen från 2014 och den från 2018. Under bara dessa fyra år har kostnaden ökat i genomsnitt med nästan 40 procent, eller 58 miljarder kronor. Det totala investeringsanslaget under samma period var 87 miljarder. Nu får Trafikverket svidande kritik av Riksrevisionen för sitt sätt att förhålla sig till pengarullningen i stora infrastrukturprojekt.

Magnus Landergren, revisor på Riksrevisionen och den som ansvarat för granskningen, säger till Dagens Industri att Trafikverket inte tar de tidiga kostnadskalkylerna på tillräckligt stort allvar eftersom de inte är speciellt viktiga för myndigheten. Dessa är dock jätteviktiga för de politiska besluten, påpekar han, och konstaterar att politikerna fattar beslut på alldeles för osäkra underlag. Han anmärker även på att politikerna sedan heller inte omvärderar sina beslut då mer tillförlitliga underlag tillhandahålls.

Uppseendeväckande omfattning

För Magnus Landergren är det framför allt omfattningen som är uppseendeväckande.

– Det första är omfattningen, att det är så väldigt många miljarder det har ökat. Det andra är att man inte omvärderar sina beslut, att trots att man har så omfattande kostnadsökningar kan vi inte se ett enda exempel på att man stoppar ett projekt av kostnadsskäl, säger han till Di.

Skälet till att man inte stoppar några projekt tror han är att det uppfattas som ett löfte till en ort, att man ska bygga den här vägen eller den järnvägen och att det är politiskt kontroversiellt.

– Både Trafikutskottet och allmänheten vill veta hur mycket kostnaderna har ökat. Det känns som en ganska självklar sak att ha insyn i, säger Magnus Landergren.

Aktuella projekt

Tre aktuella projekt där kostnaderna gått överstyr är Ostlänken som skrivits upp med tio miljarder, utbyggnaden av tunnelbanans blå linje i Stockholm som blivit nio miljarder dyrare och Förbifart Stockholm som sprängt budgeten med 3,3 miljarder i nuläget. Totalt har projekten fördyrats med 22,3 miljarder kronor från ursprungliga 111 miljarder.

Riksrevisionen har sedan tidigare uppmanat myndigheten att samlat dokumentera fördyringarna, vilket man numera gör men bara från pågående projekt och inte de som redan utförts. Avsaknaden av en helhetsbild dömer Riksrevisionen ut som ”särskilt allvarlig”. Landergren tror att det kommer dröja mer än ett årtionde för att få en samlad bild av de fördyringar som gäller nu.

Välbetald generaldirektör

Då Samnytt nyligen publicerade en lista över landets bäst betalda myndighetstoppar hamnade Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon först i den statliga löneligan. Efter den senaste löneförhöjningen från regeringen tjänar Erixon nu 178 600 kronor i månaden.

LÄS ÄVEN: De bäst betalda myndighetstopparna du försörjer via skattsedeln