En influencer uppger att hon erbjöds 150 000 kronor för att berätta varför hon skulle rösta på Socialdemokraterna. Partiet nekar till uppgifterna, men historien har nu lett till en polisanmälan och väcker frågor om både valbrott och reglerna för politisk reklam.

Samtidigt som förtidsröstningen drog i gång den 26 augusti började en anklagelse mot Socialdemokraterna spridas snabbt i sociala medier. Influeraren och tv-profilen Eleonore Stokholm uppgav att hon blivit erbjuden 150 000 kronor för ett enda inlägg på Instagram där hon skulle berätta varför hon tänkte rösta på Socialdemokraterna.

– Då var det i princip att jag skulle berätta om varför jag ska rösta på Socialdemokraterna, berättade Stokholm i ett klipp som bland annat spreds på X.

estokholm i inlägget

Enligt hennes inlägg ska hon ha tackat nej till erbjudandet. Hon publicerade uppgifterna efter att Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson synts tillsammans med de stora influerarna Alice Stenlöf och Klara Elvgren i samband med att förtidsröstningen startade.

I klippet med Andersson uppmanades följarna att gå och rösta. Stokholm började då ifrågasätta om de profiler som syntes tillsammans med S-ledaren hade fått betalt och beskrev det hon själv säger sig ha utsatts för som en form av påverkanskampanj.

Uppgifterna fick snabbt stor spridning, bland annat genom X-kontot Ränta på ränta. Stokholm har därefter tagit bort sina ursprungliga inlägg. Några dokument eller andra bevis som styrker hennes påstående om erbjudandet på 150 000 kronor har ännu inte offentliggjorts.

Stenlöf och Elvgren: Inte fått en krona

Spekulationerna riktades snabbt mot Alice Stenlöf och Klara Elvgren. Båda har emellertid bestämt förnekat att de fått betalt för att medverka tillsammans med Magdalena Andersson.

– Jag och Klara har inte fått en enda krona för att vara med Magdalena Andersson och förtidsrösta, säger Stenlöf enligt Aftonbladet.

Stenlöf säger samtidigt öppet att hon och Elvgren ”röstar båda rött” och att de vill påverka sina följare att göra detsamma. Elvgren kallar påståendet att de fått betalt för ”fucking bullshit” och säger att pengar aldrig diskuterades. Socialdemokraterna har också gått ut med en dementi.

”Socialdemokraterna betalar aldrig för att medverka i digitala kreatörers kanaler eller för att någon ska ge uttryck för våra åsikter”, uppger partiet.

De hävdar dessutom att partiet inte anlitar agenturer för den typen av influencersamarbeten. Partiet säger sig nu vilja utreda om någon kan ha utgett sig för att företräda Socialdemokraterna.

Samtidigt hävdar opinionsbildaren Amilia Stapelfeldt att hon blivit kontaktad av fler personer och fått ta del av kommunikation som enligt henne styrker att erbjudanden förekommit. Hon har dock inte velat lämna över materialet till Aftonbladet, vilket innebär att inte heller de uppgifterna hittills kunnat verifieras.

Hanif Bali polisanmäler Socialdemokraterna

På torsdagen fick historien ytterligare en dimension. Den tidigare moderate riksdagsledamoten Hanif Bali meddelade att han polisanmält Socialdemokraterna.

Däremot har det framkommit av flera vittnesmål på sociala medier att S erbjudit ganska stora summor flera månader före valet i utbyte mot att influencers röstar på S och bekräftar det offentligt. Det kan vara olagligt. Brottet heter ”otillbörligt verkande vid röstning” och enligt 17 kap. 8 § brottsbalken kan den som erbjuder eller betalar någon för att rösta på ett visst sätt få upp till fyra års fängelse.

Han fortsätter:

Som medborgare anser jag att man har skyldighet att rapportera all otillbörlig valpåverkan. Varken S presstjänst eller rykten på Instagram är pålitliga. Därför hoppas jag att polisen kan gå till botten med denna härva.

Enligt [brottsbalkens bestämmelse](17 kap. 8 § brottsbalken) kan den som otillbörligen försöker påverka en omröstning dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet bedöms som grovt är straffmaximum fyra års fängelse. Lagen kriminaliserar också att ta emot, begära eller godta löfte om en otillbörlig förmån för att rösta på ett visst sätt.

Det betyder samtidigt inte att en betalning till en influencer automatiskt skulle utgöra valbrott. Den avgörande frågan blir bland annat vad en eventuell ersättning faktiskt varit villkorad av. Att köpa politisk reklam är i sig inte förbjudet.

Nya EU-regler för politisk influencerreklam

Sedan oktober 2025 gäller dessutom nya EU-regler om politisk reklam. Mediemyndigheten konstaterar uttryckligen att politiska budskap från en influencer som får ersättning kan omfattas av reglerna om politisk reklam.

EU-kommissionens riktlinjer tar till och med upp just detta exempel: en influencer som på begäran av en politiker och mot betalning publicerar politiska budskap kan omfattas av regelverket. En influencer som uttrycker sina privata politiska åsikter utan ersättning gör det däremot normalt inte.

Politisk reklam ska bland annat tydligt märkas som politisk reklam och det ska framgå vem som står bakom och finansierar den. Mediemyndigheten kan granska misstänkta överträdelser.

Om Stokholms uppgifter skulle visa sig stämma är det därför två olika juridiska frågor som kan aktualiseras: dels om det rört sig om korrekt märkt politisk reklam, dels – betydligt allvarligare – om någon ersättning faktiskt varit villkorad av hur mottagaren skulle använda sin egen rösträtt.

S försökte redan 2018

Påståendet om betalda S-influencers kommer samtidigt inte helt ur ett historiskt vakuum.

Inför valet 2018 kunde Aftonbladet avslöja att Socialdemokraterna i Stockholm genom influencernätverket Beatly hade erbjudit personer pengar för att sprida partiets politik på Instagram.

Aftonbladets medarbetare Mohamed Touzari erbjöds 4 000 kronor för en bild och tre filmklipp om Socialdemokraternas bostadspolitik. Enligt Beatly kunde influencers med fler följare få mer än 10 000 kronor. I kampanjinstruktionerna stod dessutom att deltagaren inte fick samarbeta med något annat politiskt parti eller tidigare ha uppgett att denne röstat på ett annat parti. Inlägget skulle dock märkas som ett samarbete med Socialdemokraterna.

Socialdemokraterna sa då att man inte hade några pågående betalda samarbeten men bekräftade att två nätverk hade fått i uppdrag att undersöka möjligheten. Efter Aftonbladets frågor valde partiet att inte gå vidare med upplägget.

Det tidigare fallet bevisar förstås inte att Stokholms uppgifter om 150 000 kronor stämmer. Men det visar att modellen med betalda influencers för att föra ut Socialdemokraternas politik faktiskt har undersökts och lett till konkreta erbjudanden tidigare.

Nu återstår att se om Balis polisanmälan leder till en utredning – och framför allt om det går att fastställa vem som i så fall låg bakom erbjudandet till Stokholm, exakt vilka villkor som ställdes och om Socialdemokraterna eller någon som agerat för partiets räkning varit inblandad.