Så ljuger Publicistklubbens ordförande Anna Hedenmo

Delningar

➤ KRÖNIKA Förra veckan intervjuades SVT-profilen Anna Hedenmo av webbmagasinet Kvartal. En av de saker som tas upp i intervjun är att Nyheter Idags grundare Chang Frick nekats medlemskap i Publicistklubben, som Hedenmo även är ordförande för. Den främsta anledningen till att han inte släpps in i denna klubb påstås vara en artikel jag skrev för Nyheter Idag i november 2015 och som handlar om en hungerstrejk på asylboendet Norrbygården i Fagersta.

– Det tredje exemplet som du inte nämner är det bästa, säger Hedenmo i intervjun, syftandes på min artikel.

Hon har nämligen tre skäl för att neka Chang medlemskap och min artikel är ett av dem; ”det bästa”. Så här säger hon i intervjun med Kvartal:

– Artikeln gick ut på att flyktingar var missnöjda med maten. Det var en artikel som helt handlade om det utan att man pratade med någon av flyktingarna. Vad jag förstod det jag läste omkring artiklar i andra tidningar så handlade det framförallt om protester mot att de var så trångbodda.

– Jag tycker det är helt glasklart att man är ute efter att hetsa när man framställer flyktingar som bortskämda som inte är nöjda med maten, när det fanns andra förklaringar till missnöjet. Jag tycker heller inte att man har gjort något allvarligt försök att prata med flyktingarna själva.

Arkivbild: Anna Hedenmo.

Jag vill med anledning av detta bemöta Hedenmos påståenden då de inte är med sanningen överensstämmande.

Att det fanns ett missnöje med boendet och en önskan om något bättre är något som påpekas vid upprepade tillfällen i min artikel. Dessutom står det uttryckligen i den att Norrbygården ”är mycket trångbodd” och att det ”bor omkring 470 migranter” på boendet.

Men huvudanledningen till hungerstrejken var faktiskt att de asylsökande var missnöjda med maten. Bland annat skapade de själva flera filmer som laddades upp på Youtube och Facebook där de klagade på ”bad treatment and the bad food”. En av filmerna finns fortfarande kvar på Youtube och har visats mer än 170 000 gånger. I videon eller beskrivningen till den nämns inte trångboddhet överhuvudtaget:

Vinkeln för min artikel var den kritik som riktades mot dessa hungerstrejksvideos. Jag intervjuade bloggerskan Paulina ”Paow” Danielsson, som var en av tusentals kritiska röster i sociala medier. Kritiken var massiv och allmänhetens stöd för strejken mycket begränsat, oavsett politiskt läger. Det har allmänintresse.

Jag gjorde innan publicering flera försök att få tag på företrädare för boendet och även missnöjda asylsökande som bodde där. Just då var det kaotiskt och svårt att få tag på någon via telefon. Jag nöjde mig till slut med att citera Fagersta-posten som var på plats, utöver de kommentarer jag fick från Danielsson.

Nu till det riktigt intressanta:

Även Sveriges Television, det vill säga där Anna Hedenmo arbetar, rapporterade om hungerstrejken. De publicerade en artikel på webben efter att hungerstrejken avslutats. I SVT:s artikel nämns ingenting om trångboddhet alls, inte heller att de asylsökande är missnöjda med boendet. Istället är det personalen som protesten uppges vara riktad mot.

Låt det sjunka in en stund. Anna Hedenmo anklagar mig och Nyheter Idag, på falska grunder eftersom det bevisligen inte är sant, för att i en artikel ha utelämnat en uppgift som SVT själva inte med ett ord nämner i sin rapportering:

EXTERN LÄNK (SVT): Strejken på Norrbygården i Fagersta avblåst

Dessutom nöjer sig SVT med att endast göra en rewrite på Fagersta-postens artikel. De tycks allså inte ha gjort ”något allvarligt försök att prata med flyktingarna”, för att använda Hedenmos egna ord.

Då ska man komma ihåg att SVT har en lokal redaktion i Västerås, mindre än sju mil från asylboendet. Det tar mindre än en timme för en journalist som kör laglydigt att ta sig med bil från Västeråsredaktionen till asylboendet i Fagersta. Dörr till dörr. Eller en timme och en kvart om journalisten istället tar tåget.

Själv befann jag mig i en förort till södra Stockholm, mer än två timmars bilresa bort. Det var inte praktiskt eller ekonomiskt försvarbart för mig att ta mig till Fagersta, vilket jag hade kunnat göra om jag haft SVT:s budget eller arbetat på en redaktion i Västerås.

Slutligen. I intervjun citerar Jörgen Huitfeldt formuleringen ”lyxigare mat” i min artikel och det klagas på ordvalet. Hela meningen lyder:

”I klippet ser man migranter som för oväsen och skramlar med sina matbrickor i en matsal i protest mot att de inte får ett bättre boende eller lyxigare mat.”

Vissa menar i efterhand att jag borde ha skrivit ”bättre mat” istället för ”lyxigare mat”. Anledningen till att jag valde synonymen ”lyxigare” var för att ordet ”bättre” redan var upptaget.

På en föreläsning i journalistik en gång i tiden, en kurs där tre public service-kollegor till Hedenmo förövrigt föreläste, fick jag lära mig att undvika upprepningar av ord. ”Ögat ogillar upprepningar”, hette det. Jag har kvar föreläsningsanteckningarna så jag citerar ordagrant från dem. Jag ändrade alltså ”bättre boende eller bättre mat” till ”bättre boende eller lyxigare mat”. Att undvika upprepningar är något som lärs ut på Sveriges journalistutbildningar.

Visst kan man ägna en eftermiddag av hårklyverier kring hur den meningen, eller artikeln som helhet, borde ha omformulerats för att falla Anna Hedenmo och Publicistklubben i smaken. Men jag skriver inte mina artiklar för att Hedenmo ska gilla dem eller för att blidka någon klubb för inbördes beundran. Jag skriver mina artiklar för mina läsare, för allmänheten och för människor som inte är journalister, upptagna av hårklyverier eller underkastade SVT:s ”tips och språkråd”.

Det är vad jag anser att varje seriös journalist borde göra.

Delningar

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.