Ett par lämnade Afghanistan 1997 och tog sig till Ukraina. År 2014 åkte kvinnan och barnen till Sverige och sökte asyl. De fick uppehållstillstånd och flyktingstatus på grund av att kvinnan inte ansågs ha något adekvat “manligt nätverk” i hemlandet. Mannen kom efter och sökte asyl 2016. Domstolen avfärdar mannens asylhistoria men ger honom flyktingstatus och uppehållstillstånd med hänvisning till “principen om familjens enhet”.
En man vid namn Sabour Anwari som säger sig komma från Afghanistan sökte asyl i Sverige den 26 januari 2016. I mars 2018 beslutade Migrationsverket att utvisa honom. Han överklagade till migrationsdomstol som i juni 2019 återförvisade ärendet till Migrationsverket med hänvisning till att mannens identitet behövde utredas. I februari 2020 beslutade Migrationsverket igen att mannen skulle utvisas varefter han överklagade till migrationsdomstol.
Lämnade Afghanistan för 23 år sedan
Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅
Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.Ur Migrationsverket utredning framkommer att Sabour hävdat att en kommendant vid namn Habin ska ha tagit honom till fånga och misshandlat honom. Skälet ska ha varit att Habib ville gifta sig med Sabours flickvän Sofia. Sofia ska ha tvångsgifts med Habib men flytt tillsammans med Sabour till Tadsjikistan 1997. Efter ett år ska de ha flyttat vidare till Ukraina. Där ska de ha levt fram till 2014 med tidsbegränsade uppehållstillstånd som flyktingar som förnyades varje år. Sedan står det så här i utredningen:
“I april 2014 kom du och din fru ifrån varandra och hon flydde till Sverige med era gemensamma barn. Du kom därefter till Sverige 20 januari 2016”
Bomb ändrade födelsedatum
Migrationsverket anmärkte bland annat på att Sabour hävdade att han är född 1961 trots att det står att han är född 1966 på den id-handling, tazkira, han lämnat in. Detta har mannen en förklaring till. Så här står det i utredningen:
“Under din asylutredning har du uppgett att detta är felaktigt och förklarar att en vän till dig uppgett att det inträffade en explosion i närheten av folkbokföringsmyndigheten de dagarna när din tazkira utfärdades. Du menar att explosionen kan vara en orsak till att det framgår felaktiga identitetsuppgifter av tazkiran”
Sverige har rätt att reglera invandringen
Migrationsverket bedömde att mannens anförda asylskäl inte nådde upp till vad som skulle kunna klassas som “flyktinggrundande omständigheter”. Sabour får inte heller stanna som “alternativt skyddsbehövande” eller på anknytning till sin fru och sina barn. När det gäller möjligheten att få stanna på “synnerligen ömmande omständigheter” så skriver domstolen:
“Det är ostridigt att det är dina barns bästa att du får stanna i Sverige och leva med dem. Dock har Sverige som suverän stat rätten att reglera invandringen. Det är därför Migrationsverkets bedömning, även beaktat att det är bäst för dina barn att du bor kvar med dem, att en utvisning inte är oproportinerlig i förhållande till dina individuella rättigheter mot statens rätt att regera vem som beviljas rätt till bosättning.”
Efter att Migrationsverket beslutat om utvisning överklagade Sabour, som tidigare påpekats, till migrationsdomstol.
Kan få flyktingstatus utan skyddsskäl
LÄS ÄVEN: Man född 1997 får asyl då han bor hos pappa
Migrationsdomstolen dömde ut Sabours asylhistoria. Rätten övergick sedan till att diskutera om Sabour ska få stanna med hänvisning till “principen om familjens enhet” eftersom hans familj bor här. Domstolen refererar Överdomstolen och skriver:
“Det finns ingen ovillkorlig rätt till flyktingstatusförklaring och resedokument på grund av en familjerelation till en flykting. Om det däremot föreligger en risk för en oproportionerlig familjesplittring om en person nekas uppehållstillstånd på samma skyddsgrund som en nära familjemedlem finns det dock skäl att bevilja personen tilstånd på samma grund, även om det saknas individuella skäl”
Frun fick asyl för att maken var försvunnen
Domstolen för en längre diskussion om huruvida Sabour ska beviljas asyl med hänvisning till “principen om familjens enhet”. Bland annat menar rätten på att det inte spelar någon roll att frun Sofia Anwari fick asyl med hänvisning till att hon saknade ett så kallat “manligt nätverk”. Nu har hon ett “manligt nätverk i och med att hennes make kommit till Sverige. Domstolen skriver:
“Det kan dock konstateras att Sabour Anwaris fru har beviljats uppehållstillstånd som flykting med anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eftersom hon bedömdes sakna manligt nätverk i Afghanistan och inte, såsom har anförts, med anledning av skyddsskäl som härrör från Sabour Anwari.
Genom att hon nu har återförenats med sin make i Sverige kan det ifrågasättas om de skälen kan ligga till grund för bedömningen av om Sabour Anwari kan beviljas uppehållstillstånd på grund av familjens enhet.
Migrationsdomstolen bedömer dock att det saknas stöd i gällande rätt för att man i en sådan situation skulle underlåta att tillämpa principen om familjens enhet såsom den kommit till uttryck i MIG 2013:16.”
Risk för familjesplittring ger flyktingstatus
LÄS ÄVEN: Svårt för palestinier att flytta till Libanon – får asyl i Sverige
Till sist kommer domstolen fram till att Sabour ska få uppehållstillstånd och flyktingstatus:
“Sabour Anwari saknar ett skyddsbehov utifrån de skäl han själv anfört och ett avslag på hans ansökan skulle riskera att leda till en familjesplittring. Det har inte framkommit att något av de angivna undantagen från att tillämpa principen om familjens enhet är tillämpligt. Det har inte heller framkommit att en tillämpning av principen i ett sådant här fall skulle vara oförenligt med det omarbetade skyddsgrundsdirektivet. Därmed kan Sabour Anwari bedömas vara flykting i enlighet med principen om familjens enhet.”
Sabours yngst son fyllde 18 år två dagar efter att domen i det aktuella ärendet föll. Ur tidigare rapportering från Samhällnytt framgår att “principen om familjens enhet” i huvudsak är tänkt att appliceras på fall där det finns minderåriga barn.
Domen har målnummer UM 3228-20 och går att beställa från förvaltningsrätten i Göteborg. De som dömde i ärendet var rådmannen Jennifer Moore Peterson och nämndemännen Thomas Schulz Rohm (V), Yvonne Tufvesson (M) och Houshang Moutabpour Hedayati (S).
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.