DEBATT • Min morfar var lärare och min mamma startade sin lärarbana för 70 år sedan. De hade egna klasser med kanske 25-28 elever. Det gick alldeles utmärkt utan hjälp av någon. Men idag tvingas, enligt Sveriges Lärare, lärare att hasta mellan allt fler anpassningar med allt mindre tid för huvudgruppen. Ett växande problem är också stök i skolan. Vad har hänt på 70 år?

Jo, eleverna var friskare för 70 år sedan. Enligt en studie så har konsumtionen av ultraprocessade ingredienser från 1960 – 2010 ökat med hela 142 %. Ultraprocessade ingredienser är substanser i matprodukter som emulgeringsmedel, konstgjorda sötningsmedel som maltodextrin, modifierad stärkelse, smakförstärkare som glutamat, färg, arom, förtjockningsmedel, ytbehandlingsmedel och så vidare.

Naturliga råvaror allt ovanligare

Det är de stora livsmedelsproducenterna som har bytt ut naturliga råvaror mot förändrade, näringsfattiga substanser för att minska kostnader och öka vinst. Enligt bland andra näringsexpert John Robbins, USA, kan de stora livsmedelsbolagen anställa särskilda “craveability” experter för att ta fram nya matprodukter med ultraprocessade ingredienser i syfte att skapa lycka vid konsumtion vilket ökar försäljningen.

Men läkare Chris van Tulleken för i sin bok: “Ultra-processed People Why Do We Al  Eat Stuff That Isn’t Food … and Why Can’t We Stop?” fram en lång rad forskningsstudier som enligt honom pekar mot samband mellan ultraprocessade ingredienser och ohälsa.

Ohälsa kopplas till ultraprocessat matinnehåll

Substanser som emulgeringsmedel och maltodextrin kan öka risk för inflammation i tarmen, minska slemlagret på tarmväggar, vilket ökar risken för att bakterier och annat tar sig igenom tarmväggen och in i kroppen. Därtill kan de orsaka försämrad tarmflora och ökad risk för övervikt. Det sistnämnda beror enligt Chris van Tulleken på att sötningsmedel med låg energi lurar kroppen att äta mer av annan mat för att få energi.

Läkaren och docenten Staffan Lindebergs forskningsstudie på Kitava, Papua Nya Guinea, där man äter en ursprunglig kost utan ultraprocessade ingredienser, kan användas som jämförelse. Befolkningen är frisk utan de flesta av våra västerländska sjukdomar. Lindeberg noterade ingen cancer, ingen diabetes och ingen psykisk ohälsa och så vidare.

Godisätande barn stor riskgrupp

Därtill finns den stora forskningssammanställningen med 9,8 miljoner deltagare publicerad i The BMJ (British Medical Journal) där större konsumtion av ultraprocessade matprodukter belades medföra högre risk för oro och psykisk ohälsa samt ökad risk för typ 2-diabetes med mera. Forskarna skriver att resultaten stödjer brådskande folkhälsoåtgärder.

Dagens matbutiker kan ha hela väggar med godis som i regel har ultraprocessade ingredienser. Och där står framtiden – barnen – med påse och öser i. Veganska färdigrätter är något som många kanske väljer för hälsan. Men läser man innehållsförteckningen så finns där ofta flera ultraprocessade ingredienser.

Svagt intresse från svenska livsmedelsjättarna

Jag frågade konsumentkooperationen om de har någon strategi för att minska de ultraprocessade substanserna. Det har de inte men “tar med sig förslaget”. ICA svarade inte ens.

Men det är lätt att bara vända på förpackningen och läsa innehållsförteckningen. Och finns där något som man inte har hemma i köket så väljer man med fördel något annat, och helst ekologiskt utan besprutningsgifter.

Tas på större allvar i andra länder

Importerad icke-ekologisk frukt besprutas ofta hårt, särskilt bananer. Ett besprutningsmedel må vara under gränsvärdet men den långsiktiga hälsopåverkan av en cocktail av gifter vet man ingenting om. Läkare som Michael Klaper, USA, betonar att varje tugga påverkar. Så det är aldrig för sent att stärka hälsan.

Chris van Tulleken jämför ultraprocessade substanser med beroendeframkallande rökning. I länder som: Belgien, Brasilien, Ecuador, Frankrike, Israel, Mexiko, Kanada, Peru och Uruguay ges rådet att undvika eller i varje fall minska ultraprocessat. Flera länder har infört en svart åttahörning på matprodukter med ultraprocessad substans. Brasilien och andra latinamerikanska länder samt länder i Asien har infört att högst 20 procent av inköp till skolmåltider får innehålla ultraprocessad ingrediens.

Ingemar Östlund
Studerande folkhälsovetenskap

Referenser:
• van Tulleken, Chris (2023/2024) “Ultra-Processed People Why Do We All Eat Stuff That Isn’t Food … and Why Can’t We Stop?” Great Britain: Penguin books.
• Lane, M Melissa et al. (2024) “Ultra-processed food exposure and adverse health outcomes: umbrella review of epidemiological meta-analysis”. BMJ 2024;384:e077310 (http://dx.doi.org/10.1136/bmj-2023-077310)
• Lindeberg, Staffan (2003) “Maten och folksjukdomarna – ett evolutionsmedicinskt perspektiv”. Lund: Studentlitteratur
• Lindeberg, Staffan (2009) “Food and Western Disease – Health and nutrition from an evolutionary perspective”. ISBN: 9781405197717.