Den 1 juli 2018 ändrades lagstiftningen när det gäller våldtäkt, så att lagen nu bygger på avsaknad av frivillighet istället för förekomst av våld, hot eller en särskilt utsatt situation. Nu visar statistik från BRÅ att antalet åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat kraftigt.
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har gått igenom samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinnor under 2019. Nu skriver de i en ny rapport att antalet anmälningar som leder till en fällande dom för våldtäkt har gått från 190 stycken år 2017 till 333 år 2019, en ökning med 75 procent.
Ökningen uppskattades genom att BRÅ i samråd med ansvariga åklagare bedömde att 76 av domarna avsåg fall som inte skulle ha lett till åtal och/eller fällande dom före lagändringarna. Av dessa har hälften friats, 26 lett till en fällande dom för våldtäkt och 12 till en fällande dom för oaktsam våldtäkt.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Bild: BRÅ
− Det tyder på att lagändringarna har fått större effekt än vad många trodde. Vår genomgång visar tydligt att nya typer av övergrepp nu åtalas och fälls som våldtäkt, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå.
Anmälningarna om våldtäkt har blivit fler sedan den nya våldtäktslagen trädde i kraft, men ökningen är inte större än under tidigare år. BRÅ menar dock att det “ändå är rimligt att tro att lagändringarna bidragit till att antalet anmälningar om våldtäkt fortsätter att öka från redan höga nivåer i spåren av metoo-rörelsen“.
När den nya lagen kom infördes ett nytt brott; oaktsam våldtäkt. Men endast 12 av de nya fällande domarna rör det nya brottet.
Ett skäl till det kan vara att domstolarna oftast inte uppfattar att den bestämmelsen är applicerbar och därför istället väljer att antingen fria den tilltalade eller döma till (uppsåtlig) våldtäkt.
De menar att det framförallt finns gränsdragningsproblem beträffande oaktsam våldtäkt.
− Vi har sett svårigheter när det gäller att avgöra både hur långt det straffbara området sträcker sig och vad som ska ses som uppsåt respektive grov oaktsamhet. Dessa tillämpningsproblem riskerar att äventyra rättssäkerheten. Det är därför viktigt att det kommer fler vägledande avgöranden i högre instanser. Det som framförallt behöver klargöras är vad som ska ses som ett uttryck för frivillighet och när ett sådant går att bortse från, säger Stina Holmberg.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.