Nya signaler kommer nu om att det är EU som drabbas hårdast av sanktionskriget med Ryssland. Ekonomiska bedömare säger sig ”förvånade över Rysslands motståndskraft” samtidigt som krisen i Europa kontinuerligt förvärras.

Frysta tillgångar i utlandet och handelsbojkotter skulle skaka den ryska ekonomin i grunden, sades det. Den ekonomiska kollaps i Ryssland som förutspåddes och användes som som argument för att legitimera sanktionerna har emellertid uteblivit. I stället är det EU som står inför en kollaps, i synnerhet när det gäller energiförsörjningen men även i form av skenande inflation och prisökningar på livsmedel.

Tanken var att det ryska folket skulle straffas för Putins invasion av Ukraina. Rysslands ekonomi förutspåddes med sanktioner snabbt kunna drivas till sammanbrottets rand. Skeptiska röster fanns men ignorerades. De visar sig dock nu ha fått rätt – det är inte medborgarna i Ryssland som är de stora förlorarna i sanktionskriget, utan EU-medborgarna.

Den ryska ekonomin är visserligen ansträngd men det är ingenting jämfört med vad sanktionskriget ställt till med i EU-länderna. Vintern är i antågande och med den kyla och ökade energibehov som bedöms inte kunna tillgodoses. Hushåll och företag kan komma att bli utan både el och uppvärmning.

Obefintlig beredskap på grund av grön politik

På grönt politiskt initiativ har i många EU-länder, däribland Sverige, den inhemska kraftproduktionen baserad på kärnkraft lagts ned till förmån för en misslyckad satsning på vindsnurror. I bakgrunden har funnits en räddningsplanka i form av möjligheten till import av rysk gas, en möjlighet som nu försvunnit.

Eskaleringen från handelskrig till sprängattentat nyligen mot Nord Stream, som flera bedömare tror att USA och Nato ligger bakom men andra anklagar Ryssland för, sätter Europa hårdare på pottkanten. Även om man vill går det inte att transportera gas genom söndersprängda ledningar.

EU:s ekonomi och välstånd i gungning

Som ringar på vattnet sprider sig energikrisen i Europa till stora delar av ekonomin i form av skenande inflation. Priserna på livsmedel och transporter har ökat dramatiskt, hushållens ekonomi slås sönder och företag går i konkurs, vilket i sin tur skapar arbetslöshet, produktionsbortfall och minskade exportintäkter, vilket äventyrar Europas ekonomiska välstånd i grunden.

Det här har också lett till stor social oro på många håll. De folkliga protesterna mot det man upplever som EU-elitens sanktionskrig med Ryssland har varit omfattande i många länder. Vanligt folk som drabbas hårt av situationen kräver att hållningen omprövas.

Ekonomiska bedömare kritiska

De får nu stöd från ekonomiska bedömare som påtalar att ryssarna inte alls drabbas lika hårt av sanktionskriget. Torbjörn Becker är chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm och beskriver i en kommentar till DN situationen i Ryssland som en ”pyspunka” på ekonomin, långt ifrån den kollaps som förutskickades när sanktionerna klubbades i Bryssel.

Sanktionerna skulle snabbt lamslå Rysslands ekonomi hette det. Så har inte skett. I stället är det EU-ländernas ekonomier som hotas av kollaps. Men nomenklaturan i Bryssel är inte redo att lyssna till vare sig experterna eller de folkliga protesterna.

Bryssel drar igång propagandaapparat

Sanktionerna ska fortsätta, anser man. En omfattande propagandaapparat har dragits igång för att förmå européerna att acceptera alla de konsekvenser som den förda politiken att isolera Ryssland får. Att sanktionerna visat sig verkningslösa och mer än något annat slår tillbaka mot EU-medborgarna själva handlar det enligt Bryssel om en solidariskt uppställning för Ukraina.

EU:s ”utrikesminister” Josep Borrell, med bakgrund som socialistpolitiker i Spanien, gick nyligen ut och krävde av alla EU-länders medborgare att i solidaritetens namn acceptera alla plågor som drabbar dem som en följd av sanktionskriget med Ryssland – skenande elpriser, skenande drivmedelspriser, skenande matpriser, ingen el i uttaget, ingen uppvärmning av bostaden, uppsägning när företagen går omkull och så vidare.

Vi måste hålla ut, menar Borrell och hans närmaste. Sanktionerna kan komma att bli effektiva ”på sikt” tror man. Det som nu anförs är att där de rent monetärt ekonomiska sanktionerna har misslyckats ska handelssanktionerna så småningom lyckas. Man hoppas exempelvis nu på att den ryska industrin ska få produktionsproblem när den inte kan importera reservdelar och andra så kallade insatsdelar.

LÄS ÄVEN: EU-toppen: Européer MÅSTE vara villiga betala priset för stöd till Ukraina

Men de ekonomer som gör den bedömningen erkänner samtidigt att man haft fel hittills och kan få fel igen. En av dem är SEB:s chefsstrateg Per Hammarlund. Han säger till DN att han var en av de som trodde att de hittillsvarande sanktionerna mot Ryssland skulle leda till statsbankrutt, massarbetslöshet och svält.

När så inte skett hävdar Hammarlund att han inte är så förvånad egentligen. Tvärtemot många EU-länders regeringar och nomenklaturan i Bryssel centralt, har den ryska regimen de senaste åtta åren, sedan de första sanktionerna vidtogs 2014, målmedvetet satsat på göra Ryssland mindre beroende av omvärlden.

Har inte lyckats svälta ut ryska arbetare

En annan ekonomisk bedömare som bekräftar bilden av sanktionerna mot Ryssland som i stora stycken verkningslösa är Ann-Mari Sätre, professor i euroasiatiska studier vid Uppsala universitet. Ryska företag skulle genom internationell ekonomisk blockering inte längre kunna betala ut löner till sina anställda. Sätre påtalar att den planen kommit på skam.

De ryska arbetarna får sin lön som tidigare och i städer som Nizjnij Novgorod, S:t Petersburg och Moskva märker man enligt Sätre inte av att folk skulle ha blivit fattigare. Detta samtidigt som många européer går ekonomiskt på knäna och det på sina håll nu iscensätts regelrätta betalningsuppror av medborgare som inte klarar av sina räkningar.

Vill ändå sjösätta nya sanktionspaket

Så sent som i förra veckan lanserades ytterligare ett sanktionspaket mot Ryssland, det åttonde i raden bara i år. Det har inte klubbats än och det är oklart om det kommer att gå igenom då opinionen börjat vända. I förslaget finns ett pristak på rysk olja. Ingen ska vara tillåten att köpa olja från Ryssland till ett högre pris än så.

Bakgrunden är att man tror att Ryssland kunnat kompensera sig för sanktioner genom att ta bra betalt för oljan. Om de inte längre kan göra det hoppas man att den ryska ekonomin ska drabbas hårdare.

Vad som händer om Ryssland inte accepterar de lägre priserna och stoppar exporten av olja till EU är oklart. Oljan är Rysslands största inkomstkälla men även här kan det visa sig att man skaffat sig en större beredskap än Europa och att det i stället blir européerna som drabbas hårdast om oljehandelen avbryts.

Den ryska ekonomin backar visserligen på papperet med lika många procent som den i normalläge förväntats gå plus, men jämfört med hur sanktionskriget påverkar Europa råder, åtminstone hittills, en väsentligt större ekonomisk stabilitet i Ryssland.