Digitaliseringen gör Sverige sårbart. Samtidigt konstaterar man att den våldsbejakande islamistiska extremismen fortfarande utgör det största hotet mot Sverige.

På ett seminarium på tisdagen presenterade Säpo lägesbilden just nu och slutsatsen var att underrättelsehotet mot Sverige är mer omfattande än på flera år samt att ett omfattande arbete nu måste utföras för att minska skyddsvärda verksamheters sårbarhet.

– Underrättelsehotet mot Sverige har både bredd och djup. Vi är ett av världens mest digitaliserade länder, men det finns brister i säkerhetsarbetet hos myndigheter och företag. Det gör att gapet mellan hot och säkerhet växer, något som statliga aktörer utnyttjar, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.

Inhämtning av skyddsvärd information av andra stater pågår hela tiden och denna sker genom både traditionella metoder och cyberspionage samt signalspaning. Dessa kan röra sig om uppgifter om Sveriges säkerhet, företagshemligheter eller personliga fakta.

Med den nya säkerhetsskyddslagen som träder i kraft den 1 april är det viktigt att inte bara mäta effektivitet i pengar – ökad kvalitet, ett bättre säkerhetsskydd, är också effektivitet, säger Friberg.

En del i arbetet är att Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt, FRA, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kommer att stärka samarbetet.

Tre länder pekas ut
– I nuläget utgör Ryssland det största underrättelsehotet, men såväl Kina som Iran bedriver underrättelseverksamhet inom flera områden. Deras mål är långsiktiga. De är uthålliga och de har kapacitet, sa Klas Friberg.

Fortsatt förhöjt terrorhot
– Terrorhotnivån ligger kvar på en förhöjd nivå, en trea på en femgradig skala. Det innebär att ett terrordåd kan inträffa. Det var ett beslut jag fattade i början av januari och det grundar sig på den bedömning som Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, gör, säger Klas Friberg.

Den våldsbejakande islamistiska extremismen utgör enligt Säpo fortfarande det största hotet mot Sverige.

– För att möta hotet från terrorismen kommer Säkerhetspolisen framöver att arbeta ännu mer strategiskt för att begränsa extremistmiljöernas tillväxt. Det kan handla om att omhänderta personer som utgör ett säkerhetshot eller i samarbete med andra myndigheter hårdare arbeta för att dessa individer ska lagföras för andra brott – eller få sina möjligheter beskurna.

”Sverige har varit naivt”
– Ska man klä in det lite mjukt är det inte bara Sverige som har varit naiva i de här frågorna, utan stora delar av Västeuropa som varit naiva, både vad gäller säkerhetshotet från terrorism, men också underrättelsehotet från andra statliga aktörer, säger Friberg i en intervju med SR Ekot.

För att kunna hålla Sverige säkert betonar Friberg vikten av tillgång till teleoperatörernas datalagring, hemlig dataavläsning och möjligheten att använda svensk signalspaning i underrättelsesyfte.