Sverigedemokraterna tappade i september väljare i ett riksdagsval för första gången i partiets historia. Efter det historiska bakslaget har partiet för första gången beställt en nationell valanalys som ska presenteras i december. Samtidigt pågår en intern strid om partiets framtida vägval. Men redan innan utredningen är klar slår partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson fast att några större förändringar av partiets politiska inriktning inte är aktuella.
Efter valresultatet på 17,48 procent och förlusten av elva riksdagsmandat har diskussionerna gått varma om varför Sverigedemokraterna tappade väljare.
Bland möjliga förklaringar har det pekats på förpliktelserna i Tidösamarbetet, utspelet om ett generellt slöjförbud och valkampanjens samarbete med artisten Fröken Snusk.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
För att gå till botten med vad som gick snett har partiledningen beställt en valanalys från den närstående tankesmedjan Oikos, som väntas lämna över sitt arbete till partiet i december.
Trots att rapporten ännu inte är färdig tonar partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson ned förväntningarna på en större kursändring i en intervju med TV4.
– Man kan förvänta sig mindre delar. Vi har haft en tydlig inriktning i lång tid och den kommer att fortsätta, säger Mattias Bäckström Johansson til kanalen.
LÄS ÄVEN: Så förklarar SD-topparna valförlusten
Enligt partisekreteraren är några omstöpningar av partiet inte aktuella till följd av det som valanalysen kommer fram till, även om det finns skäl att utvärdera politiken och hur partiet har uppfattats utåt.
– Mycket av de grundläggande åsiktsdokumenten kommer såklart att ligga kvar. Men det finns ju all anledning att se över olika sakpolitiska områden. Att göra en lite mer djuplodad analys över den politik man har haft. Hur har vi uppfattat oss själva? Hur har andra uppfattat oss? säger han till TV4.
Pekar ut rollen som stödparti
Själv bedömer Mattias Bäckström Johansson att rösttappet hänger samman med den roll som Sverigedemokraterna hade under den gångna mandatperioden.
Som samarbetsparti och regeringsunderlag åt Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kunde partiet inte driva en helt egen linje på samma sätt som tidigare. Enligt honom ligger det i sakens natur att man tappar väljare om man inte är en stark oppositionell kraft.
Resonemanget går i linje med vad partiledaren Jimmie Åkesson gav uttryck för kort efter valet, då han framhöll att ett möjligt väljartapp efter fyra år av kompromisser och ansvarstagande ingick i beräkningen och att partiet haft svårt att få erkännande för genomförda reformer.
Även om Sverigedemokraterna gick bakåt i riksdagsvalet ser partiet ut att ta plats i fler kommunala styren runt om i landet än tidigare. Framåt vill Jimmie Åkesson skärpa utmaningen mot Socialdemokraterna om rollen som Sveriges största parti genom att lägga större tyngd vid ekonomisk politik och välfärdsfrågor, vid sidan av kärnfrågorna om migration och brottsbekämpning.
Identitetskris och intern strid
På tankesmedjan Oikos leds arbetet med valanalysen av debattören Carl Eos. Han konstaterar att den största väljarströmmen från Sverigedemokraterna ser ut att ha gått till andra borgerliga partier, vilket nu ska granskas närmare.
– Jag tror att partiet har jättestor potential, särskilt i ekonomiska frågor, plånboksfrågor och också i välfärdsfrågor som ju också går ihop med plånboksfrågorna, säger Carl Eos.
På frågan om en sådan breddning riskerar att leda till en identitetskris där partiet förvandlas till en urvattnad variant av Moderaterna eller Socialdemokraterna svarar Eos att även den problematiken ska belysas i utredningen, men att det ytterst blir en intern fråga för partiet att ta ställning till.
LÄS ÄVEN: Åkesson efter SD-tappet: ”Heliga kor kan behöva slaktas”
Parallellt med analysarbetet pågår en debatt på sociala medier mellan partiföreträdare, Oikos-profiler och SD-sympatisörer om synen på svenskhet. Konflikten står mellan en falang som betonar att kulturen är det enda avgörande och en annan som menar att även biologiskt ursprung har betydelse.
Motsättningen har lett till påståenden enligt medieuppgifter om att riksdagsledamoten Richard Jomshofs framtid nu diskuteras på hög nivå inom Sverigedemokraterna, sedan han bedömts gå emot partiledningens hållning att genetisk grupptillhörighet saknar betydelse. Jomshof har själv uttalat att han väntar sig att frågan kommer att behandlas vidare på partiets kommande landsdagar.
