Det råder kris i den svenska skolan. Resultaten sjunker, ordningsproblemen ökar och allt färre vill arbeta som lärare. Enligt myndighetsutredare och rektorer går det inte att göra något åt lärarbristen. Vi måste i stället vänja oss vid obehöriga lärare som ett normaltillstånd.

Snart börjar höstterminen. Som tidigare år brottas man i många skolor med att det saknas ett stort antal lärare och att man tvingas fylla platserna med personer som saknar lärarbehörighet. Trots kraftigt sänkta intagningskrav till lärarutbildningarna söker sig allt färre dit. Att vara lärare i Sverige har under ett antal decennier förvandlats från ett attraktivt högstatusyrke till ett jobb som nästan ingen vill ha.

En arbetsvardag med kaos i klassrummet och hot och trakasserier från elever är inget som lockar den som brinner för kunskapsförmedling. Kvar blir de som mer betraktar läraryrket som ett socialt arbete.

Myndighetsutredare och skolrektorer är ense om att så här kommer det att se ut i den svenska skolan i framtiden. Eftersom det är en arbetsmiljö som de flesta inte lockas av går det inte att utbilda bort lärarbristen. Redan idag gapar många utbildningsplatser tomma. Vi måste i stället vänja oss vid en skola med så stora problem att ingen behörig lärare vill arbeta där, menar man – att det normala i den svenska skolan är att lärarna saknar utbildning för jobbet.

Det här säger bland annat Fredrik Svensson som är skolutredare på myndigheten Universitetskanslersämbetet. Och han får medhåll från Jan Jönsson som är både L-politiker och rektor på Karsby International School i Botkyrka in södra Storstockholm, en kommun där man har mycket stora skolproblem. Skolor har till och med måst stängas.

Var fjärde person som går ut gymnasiet skulle behöva söka sig till en lärarutbildning för att på sikt råda bot på lärarbristen. Så ser det emellertid inte ut. Tvärtom råder ett konstant underskott på lärarutbildningarna. I år ligger det underskottet på hela 7000 personer.

I en kommentar till SVT säger Jan Jönsson att lärarbristen är en verklighet vi numera måste förhålla sig till:

– Vi får vara glada om vi får en enda sökande till våra lediga tjänster. I vissa ämnen har vi nästan slutat tro att det ska komma några behöriga lärare.

Jönsson hävdar att vi nu måste acceptera att det i stor utsträckning är andra än lärarutbildade som arbetar i läraryrket.

Utredaren Fredrik Svensson på myndigheten Universitetskanslersämbetet där man kontinuerligt följer och analyserar utvecklingen inom den svenska skolan, slår också fast att obehöriga lärare är något som kommer att öka ytterligare och något vi måste vänja oss vid som den normala nya verkligheten. Han anser inte att det är ett realistiskt eller ens önskvärt mål att lärarna ska ha behörighet för jobbet.

Svensson menar också att skolorna behöver inrätta nya typer av tjänster som arbetar med de sociala problemen så att de utbildade lärare som fortfarande finns kvar inte också flyr skolan. Han tycker i och för sig att den ideala läraren är en som kan både undervisa och hantera sociala problem, men inser att de flesta lärare inte är så intresserade av den sociala biten.

– Jag skulle önska en kombinerad roll av undervisning och social omsorg, men jag tror inte att det kommer att se ut så, säger han till SVT.