Ett arabiskt klingande namn kan försämra chanserna att få gehör hos svenska arbetsgivare. Det visar en studie från Stockholms universitet, där två sociologer skickat ut tusentals fiktiva jobbansökningar och jämfört responsen på svenska namn med bland annat arabiska namn från Mellanöstern.
Skillnaden är särskilt tydlig bland män och kan enligt forskarna vara en del av förklaringen till den segregation som finns på den svenska arbetsmarknaden.
Bakom studien står sociologerna Magnus Bygren och Moa Bursell. Mellan 2013 och 2018 skickade de ut mer än 7 000 påhittade jobbansökningar till 15 olika typer av tjänster som annonserats i Arbetsförmedlingens platsbank.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
De fiktiva kandidaterna hade likvärdiga meriter, men försågs med olika namn. Vissa fick typiskt svenska namn, medan andra fick namn med koppling till det forna Jugoslavien eller arabiska namn från Mellanöstern.
LÄS ÄVEN: Rapport: Förortsdialekt minskar chansen till jobb
Resultatet visade att namnet kunde få betydelse redan innan en arbetsgivare träffat den arbetssökande. För vissa typer av jobb var sannolikheten lägre att personer med utländskt klingande namn fick återkoppling, trots att deras meriter motsvarade de sökandes med svenska namn.
”Etniska stereotyper”
Forskarna ser dessutom en tydlig könsskillnad. Diskrimineringen kopplad till namn är starkare mot män än mot kvinnor, något som sociologen Magnus Bygren tror kan hänga samman med hur etniska stereotyper fungerar.
– Det har nog att göra med att etniska stereotyper generellt är starkare för män än för kvinnor, säger Magnus Bygren till nyhetsbyrån TT.
Effekten är samtidigt långt ifrån lika stor på hela arbetsmarknaden. I branscher där många utlandsfödda redan arbetar tycks arbetsgivarnas respons i betydligt mindre utsträckning påverkas av vilket namn som står på ansökan.
Städ- och chaufförsjobb sticker exempelvis ut eftersom forskarna där inte såg någon skillnad mellan ansökningarna.
För andra yrken ser det däremot annorlunda ut. Bland annat inom läraryrken, förskola och it-teknik tycks ett utländskt klingande efternamn kunna påverka möjligheten att få återkoppling från arbetsgivaren, exempelvis genom en förfrågan om mer information eller en inbjudan till intervju.
Diskrimineringen sker tidigt
Enligt forskarna är det framför allt i det första steget av rekryteringen som skillnaderna uppstår. Det är alltså innan den sökande ens fått möjlighet att träffa arbetsgivaren eller visa vem personen är. När den första kontakten väl är etablerad minskar diskrimineringen.
Bygren menar att det inte alltid behöver handla om att en arbetsgivare medvetet väljer bort personer med vissa namn. Det kan också handla om mer automatiska reaktioner och en tendens att välja det som uppfattas som bekant.
– Det här med diskriminering är en väldigt automatisk reaktion, säger han till TT.
Forskarna ser samtidigt ett samband mellan diskrimineringen och hur många utlandsfödda som redan arbetar i en viss bransch. Ju större andel utlandsfödda, desto mindre tycks namnet påverka arbetsgivarnas respons.
Enligt forskarna kan mönstret bidra till att arbetsmarknadens segregation förstärks, eftersom personer med utländsk bakgrund riskerar att få svårare att ta sig in i vissa yrken redan vid det första urvalet.
”Det är en lägre sannolikhet”
Studien bygger på data som samlades in mellan 2013 och 2018. Trots att undersökningen alltså genomfördes för flera år sedan tror Bygren att resultaten fortfarande säger något om hur arbetsmarknaden fungerar.
För personer med namn som inte uppfattas som typiskt svenska är slutsatsen samtidigt inte att det är meningslöst att söka jobb. Det går fortfarande att få napp, även om sannolikheten enligt forskaren är lägre.
Enligt sociologen Magnus Bygren ska sökanden komma ihåg ”att även om man har så att säga ’fel’ namn så kan man få napp om man bara fortsätter att söka”.
– Det är inte omöjligt. Det är en lägre sannolikhet, men den är inte noll, säger han.
Forskarna anser därför att det är viktigt att både arbetsgivare och arbetssökande känner till att sådana mönster finns. Med större medvetenhet kan arbetsgivare också lättare undvika att automatiska föreställningar om namn och etnicitet påverkar vem som får chansen att gå vidare i en rekrytering.
LÄS ÄVEN: Hucklekvinna nekades väktarjobb: ”Utan hijab är jag naken”
