Under 2020 frös staten 245 miljoner kronor efter att bankerna rapporterat vad man betecknar som misstänkta transaktioner. Inget konkret misstanke om brott behövs för att en bank ska flagga en transaktion som misstänkt.

I ett pressmeddelande publicerat i förra veckan skryter polisen om att 245 miljoner är den högsta summan man hittills fryst genom dispositionsförbud med hänvisning till lagen om penningtvätt. Lagen tvingar bland annat banker att rapportera påstått misstänkta fall av penningtvätt till Finanspolisen. 2019 fryste man tillgångar till ett värde av 168 miljoner.

Genom att frysa tillgångar säger sig polisen försöka ta bort incitamenten för att begå brott och möjligheterna att tvätta pengar. Enligt polisen är dispositionsförbud ett viktigt verktyg för att förhindra att finansiella tillgångar används i penningtvätt eller i finansiering av terrorism. Samtidigt har det visar sig att verktyget används flitigt av myndigheterna för att störa oberoende medier och samhällskritiker. Att godtyckligt frysa privata tillgångar på en odefinierad misstanke har visat sig vara ett effektivt sätt att trakassera maktens meningsmotståndare.

LÄS MER: Swedbank kan inte förklara avstängningen av Fria Tider – domaren avbryter utfrågningen

Och nu stoltserar polismyndigheten med att rekordmycket pengar har beslagtagits. Däremot håller man tyst om hur många brottslingar – om några – man har lyckats att lagföra eller hur många fällande domar upplägget resulterade i. Istället benämns de privata personer som drabbats av åtgärden svepande som ”kriminella” i polisens kommentar.

– Polisen arbetar mer underrättelseorienterat än tidigare och går tydligare mot de styrande kriminella och deras pengar. Det i kombination med att vi har fått ökade resurser och samtidigt har spritt kunskap om penningtvätt, både till privata aktörer som banker och till andra samverkande myndigheter, gör att vi har kunnat öka insatserna mot penningtvätt, säger Nicklas Lundh, chef för finanspolisen vid Noa.