Åke köpte en rulle plåster på statliga Apoteket och betalade via det betaltjänstföretag, Collector, som företaget anlitar. Köpet ledde till att Åkes mejlkorg översköljdes av oseriösa reklamerbjudanden om bland annat snabblån utan säkerhet. Nu får Apoteket kritik för hur man tillåter att deras kunddata missbrukas på ett sätt som kan vara brottsligt.

Nästan alla företag är idag anslutna till något betaltjänstföretag som hanterar såväl direktbetalningar för varor som köp på faktura och kredit. Det är tjänster som man tar betalt av de anslutna företagen och deras kunder för att tillhandahålla.

Handel med kunddata lukrativ verksamhet

Men betaltjänstföretagen bedriver också en sidoverksamhet i vilken alla de kunduppgifter man får tillgång till i huvudverksamheten är hårdvaluta. Kundernas adresser säljs till andra företag som sedan kan bombardera kunderna med reklam.

Enligt jurister kan det här geschäftet strida mot lagen. De inblandade i verksamheten kan alltså åtalas och dömas för brott. Samtidigt pekas på luckor i Dataskyddsförordningen som möjliggör att kunddatabaser missbrukas för ändamål som kunderna inte gått med på eller är medvetna om.

Oseriösa snabblånserbjudanden vanliga

I många fall handlar det om erbjudanden om så kallade snabblån, en verksamhet som varit föremål för hård kritik på grund av att den attraherar personer som inte kan hantera sin ekonomi och som lockas att hamna ännu djupare i skuldfällan.

För många som handlat av ett företag som är anslutet till någon av betaltjänstföretagen kan det också vara en källa till stor irritation att utan förvarning sedan få sin mejlkorg översköljd av hundratals erbjudanden om lån och produkter som man inte är intresserad av, ett bombardemang som man sedan själv måste vidta åtgärder för att få stopp på.

En av de som reagerat är Åke som för SvD berättar att han handlade en rulle plåster för 35 kronor på statligt ägda Apoteket. Det resulterade i att han fick stora problem med skräppost skickad till sig, bland annat över hundra erbjudanden om oseriösa snabblån utan säkerhet men med höga räntor och avgifter.

Apoteket lämnade ut hela sin kunddatabas

Det uppdagas nu att Apoteket låter det betaltjänstbolag man anlitar, Collector, få obegränsad tillgång till hela sin kunddatabas. Uppgifterna tjänar Collector sedan pengar på genom att i sin tur mot betalning tillhandahålla dem till andra företag som säljer olika varor och tjänster.

Inte sällan handlar det om oseriösa aktörer. En sådan nisch är snabblånsföretagen som länge fått kritik för att exploatera skuldsatta människors situation och som hellre än att marknadsföra sina ofta till ocker angränsande tjänster öppet och få dessa granskade föredrar att agera bakom offentlighetens kulisser genom direktmejl.

Det kritiseras nu att förment seriösa företag lånar sig till den här sortens obskyr verksamhet. I synnerhet borde statligt ägda företag som Apoteket ha en högre affärsmoral, menar man.

Även betaltjänstföretagen, som redan på sina huvudverksamheter tjänar enorma pengar, ifrågasätts för hur man missbrukar de kunddata man får tillgång till från de företag som är anslutna till betaltjänsterna.

Apoteket vältrar över ansvaret på kunderna

Efter den obekväma medieuppmärksamheten vill statliga Apotekets e-handelschef Wictoria Glans inte svara på frågor. Även företagets presschef Beatrice Backman är undanglidande när SvD hör av sig.

Backman hänvisar till affärshemlighet kring avtalet mellan Apoteket och Collector för att inte svara på varför man tillåter att kunduppgifterna används på det här oseriösa sättet.

SvD får ändå en indikation om att Apoteket nu ska förhandla om avtalet med Collector så att företagets många kunder, varav många tillhör de svagaste och mest utsatta grupperna i samhället – sjuka, äldre osv, inte ska kunna utnyttjas.

Samtidigt slår man ifrån sig kritiken och vältar över ansvaret på kunderna. Dessa har enligt Glans genom att godkänna betaltjänstens villkor indirekt gått med på att låta sina kunduppgifter utnyttjas på det här sättet.

För att förstå detta måste dock kunden i samband med att köpet görs klicka sig vidare till betaltjänstföretagets villkorssida och läsa en 19 sidor lång text författad på snårig juridiksvenska. Någon möjlighet att inte godkänna att kunduppgifterna används på något annat sätt än för det aktuella köpet finns samtidigt inte.

Kunddata hårdvaluta för betaltjänstföretagen

På Collector uppger Madeleine Mörch, ansvarig för företagets investerarrelationer, att man nu ska upphöra med den kritiserade sidoverksamheten. Man erkänner samtidigt att kunddata är hårdvaluta men vill tona ned hur mycket pengar man tjänat på Apotekets kunder.

I stället för att vidgå att verksamheten varit oseriös gör Mörch gällande att orsaken till att man slutar med vidareförsäljning av kunddata är att man inte tjänat tillräckligt mycket pengar på det

Influencers följare exploateras

En grupp som är särskilt attraktiv för de ljusskygga snabblånsaktörerna är ungdomar. Dessa når man bland annat genom så kallade influencers, personer som etablerat sig som ett slags kändisar på nätet och som följs av många unga. Influencers tjänar pengar på att marknadsföra företags produkter.

Många unga är påverkbara och om den nätkändis de följer puffar för någon produkt är chansen stor att många av följarna också vill ha den. De kunddatabaser som på det här sättet byggs upp säljs sedan vidare till andra aktörer som kan börja bombardera ungdomarna med erbjudanden, bland annat oseriösa snabblån.

SvD skriver bland annat om en tjej som köpte en mascara av influencern Bianca Ingrossos företag Caia Cosmetics. Hon fick efter det 18 skräpmejl i sin inkorg från snabblåneaktören Qliro.

Ungdomar är den grupp som löper störst risk att hamna i en djup skuldfälla av snabblån. Antalet unga som hamnat hon Kronofogden på grund av detta har ökat kraftigt och myndigheten har bara det senaste året sett antalet ansökningar om skuldsanering fördubblas.