Det är Academic Rights Watch som först uppmärksammade studien.

Den allmänna meningen är att andelen kvinnliga professorer är lägre därför att deras meriter väger lättare än mäns. Men en ny studie från Umeå avlivar myten: i perioden 2009-2014 hade nyblivna manliga professorer i medicin 64 procent fler publikationer och hela 260 procent fler citeringar än nyblivna kvinnliga professorer.

Umeå-studien refuserades av fem tidskrifter utan referee-granskning, då den bl.a. ansågs ”olämplig”, innan den till sist, efter tre år, publicerades i Studies in Higher Education.

Studien de refererar till heter ”Sex differences in the number of scientific publications and citations when attaining the rank of professor in Sweden” och forskarna Guy Madison & Pontus Fahlman undersökte den vanligt förekommande förklaringen att kvinnors prestationer värderas lägre än mäns.

Män hade fler publikationer och citeringar

Den påstådda diskrimineringen mättes genom att jämföra meriterna för de som blev professorer mellan 2009 och 2014 vid de sex största universiteten (Göteborg, Lund, Stockholm, Uppsala, Umeå och Karolinska institutet).

– Antalet publikationer och hur många gånger de citerats är centrala när man bedömer vetenskaplig kompetens. Om kvinnor missgynnas vid tillsättningen av professorer borde de alltså ha fler publikationer än männen, bland dem som sedan fick professurer. Vi såg motsatsen, sa Guy Madison, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

Det visade sig att män hade 64 procent fler publikationer och 260 procent fler citeringar inom medicin, och 81 procent fler publikationer och 42 procent fler citeringar inom samhällsvetenskap (juridik, lingvistik, pedagogik, psykologi och statsvetenskap).

Män blir diskriminerade

Faktum är att verkligheten går tvärtemot den allmänna tesen att kvinnor diskrimineras: de gynnas istället. Forskarna skriver att kvinnor ökar mycket mer än män vad gäller professurer:

Tvärtemot förutsägelsen som följer av att kvinnor förfördelas vid professorstillsättningar har tröskeln effektivt varit lägre för kvinnor mellan 2009 och 2014, vilket sammanfaller med en större ökning av antalet kvinnliga professorer – 78 procent – än manliga professorer – 28 procent.

Istället menar de att det pågår en diskriminering till nackdel för männen för att ”öka andelen kvinnliga professorer”:

Möjliga förklaringar kan vara tillämpningen av principen att alltid välja från underrepresenterat kön om skillnaderna i meriter är små, eller någon annan form av diskriminering för att tillmötesgå regeringens mål att snabbt öka andelen kvinnliga professorer.

Forskningen refuserades

Den politiskt känsliga forskningen hade dock svårt att bli publicerad. Under ”Acknowledgements” i slutet av texten skriver forskarna att studien refuserades av fem tidskrifter utan referee-granskning eftersom den den ansågs ”olämplig”. Men tre år efter att den var klar publicerades den till sist i Studies in Higher Education.

Anledningen till att denna artikel publicerades mer än tre år efter datainsamlingen är den kumulativa tiden av granskningsprocessen, då den har refuserats av sex tidsskrifter innan den skickades in till Studies in Higher Education.

Fem av dem refuserade den utan granskning och sa att den var opassande eller utanför tidsskriftens ämne. En tidsskrift refuserade den efter första omgången av granskning där granskarna 1-4 gav allt mer negativa och ospecifika kommentarer.

Tyckte du artikeln om myten att kvinnor diskrimineras var intressant?

Stöd då tidningen med en donation!

Du kan 1) Swisha till 123 083 3350 2) Fylla i formuläret nedan?3) Klicka HÄR för övriga alternativ

Tack på förhand!